Tankar om valst?ndsutveckling
Vad ar det som hander nar ett lands BNP vaxer? Hur kan ett mervarde uppst?? 1+1 blir inte 2 utan 3! I Sverige vaxer BNP (som ar storre an 2 000 miljarder) med ung. 3% varje ?r. Vilka ar det som skapar detta mervarde? Mitt svar ar: entreprenorerna!

Det land som har m?nga entreprenorer f?r tillvaxt! Det ar s?ledes individer som skapar tillvaxt inte myndigheter eller regeringar. Vad en regering kan gora ar att hjalpa till med forutsattningarna, att hjalpa dessa entreprenorer att s? att saga "trivas".

Jag har tagit fram 7 viktiga forutsattningar som m?ste finnas for att ett land skall f? en bra valst?ndsutveckling:

1. Fungerande rattssystem.
2. Fred.
3. Elektricitet.
4. Valutbildad arbetskraft.
5. Entreprenorer.
6. Tillg?ng till kapital.
7. Ingen "hindrande" religion.

Det finns sakert fler faktorer men detta ar n?gra av de viktigaste. Jag ?terkommer till denna lista langre fram.

L?t oss gora en tillbakablick i historien for att lara av den. Det var engelsmannen James Watt som startade den industriella revolutionen i slutet p? 1700-talet. Det hade funnits ?ngmaskiner tidigare men han gjorde den anvandbar for industriellt bruk. Innan hade ?ngmaskinerna bara anvants till att pumpa upp vatten ur gruvorna men han lyckades f? maskinen att gora en cirkulerande rorelse som kunde driva en rem som man sedan kunde koppla till t. ex. en maskin! Han forbattrade ocks? maskinen s? att den blev starkare. All industriell utveckling kraver kraft! Utan kraft...ingen industriell utveckling.

Sedan gick utvecklingen fort. Over hela varlden vaxte det upp fabriker - som var n?got nytt - drivna av ?ngkraft. Watts ?ngmaskiner kom aven till Sverige och med som tekniker foljde engelsmannen Samuel Owen. Det drojde dock inte lange forran denne driftige engelsman borjade tillverka egna ?ngmaskiner i Sverige och industrialiseringen var ig?ng aven har.

Tack vare ?ngkraften var man inte langre beroende av naturen, i form av vaderkvarnar och vattenhjul. Man kunde nu lagga fabrikerna dar man ville ha dom. ?ngs?garna i norrland t. ex. hamnade nu ute vid kusten och allt gick mycket lattare. Sedan kom ?nglokomotiven som revolutionerade resandet. Snabbt byggdes det jarnvagar overallt i varlden - i Sverige borjade man 1856 med vastra stambanan for att bli klar med norra stambanan i slutet p? seklet. Hela samhallet borjade nu att forandras i grund. Folk flyttade in till staderna som erbjod arbete i sina fabriker. Sverige gick fr?n att vara ett jordbruksland till att bli en industrination, allt detta skedde i slutet p? 1800-talet. Mekaniseringen av jordbruket - som bl. a. Theofron Munktell bidragit till - frigjorde arbetskraft till de vaxande fabrikerna i staderna, vilket ju var tur, for utan arbetskraft kan ingen fabrik fungera!

Som ett andra steg i en industriell tv?stegsraket kom i slutet p? 1800-talet elektriciteten och forbranningsmotorn. Kunskap hade funnits lange om elektriciteten men det var forst i och med uppfinningen av dynamon/generatorn (Faraday) och turbinen (Laval) som utvecklingen tog fart. Amerikanen Tesla tog sedan fram den elektriska motorn och en ny revolution tog sin borjan. Undan for undan tog dessa nya kraftkallor over ?ngans roll som motorer i ekonomin, men man skall komma ih?g: att det var ?ngmaskinen som startade upp allt!

Vi ser s?ledes att det finns blott tv? kraftkallor i v?r varld: expanderande gas (eller ?nga) och elektricitet. (Alla forbranningsmotorer drivs ju av exploderande bransle).

Sverige gick nu fr?n att vara ett fattigt jordbruksland till att bli en rik industrination. Det var inte bara v?rt land som genomgick denna "metamorfors" aven andra lander i europa genomgick samma forvandling. England hade som sagt taten och en av de viktigaste anledningarna till det tror jag var: att landet hade FRED p? hemmaplan. De hade starka naturliga granser s? det fick vara i fred och kunde i lugn och ro bygga upp sina industrier. En annan viktig orsak till att det var just i England som allt startade tror jag var: att landet var protestantiskt!

Nu ar vi inne p? n?got mycket viktigt, namligen religionens betydelse for ett lands fram?tskridande. Jag tror att Martin Luthers reformation var mycket viktig. Den konservativa och statiska katolisismen miste sitt grepp om norra europa. Bibeln trycktes nu p? det egna landets spr?k - istallet for Latin. folk larde sig lasa tack vare Bibeln och man s?g att Guds Ord var till for dem, inte bara for prasterna. Individen fick tillbaka sin betydelse, man s?g att det gick att p?verka sitt liv. Samhallet blev friare och manniskors kreativitet frigjordes.

Man ser vilka lander som nu tog ledningen: Holland och England - bagge protestantiska! Overhuvudtaget skulle de katolska landerna aldrig mer komma ikapp landerna i nord-europa. I USA fick de reformerta kyrkorna overtaget och vi vet ju hur stort och rikt USA blivit. Jamfor med det katolska Syd-Amerika! Nu ar jag inte p? n?got satt ute efter att klanka ned p? den katolska tron utan vill bara visa p? att protestantismen verkar ha bidragit till en friare utveckling av b?de samhallet och dess ekonomi!

En annan viktig faktor som gjorde att nord-europa fick ett forsteg i utvecklingen var att bonderna i t. ex. England, Frankrike och Sverige fick en friare stallning an i m?nga andra europeiska lander. I Ryssland t. ex. upphavdes ju livegenskapen forst 1861 av Tsar Alexander II, allts? samma sak som som skedde i Sverige och England p? 1300-talet! Bonderna var "medborgare" i Sverige och inte bara "unders?tar", man hade ocks? egen representation i Riksdagen. Detta hade stor betydelse. Staderna var storre och rikare i vast-europa och detta gynnade framvaxten av en stark och bildad borgarklass, som skulle ha stor betydelse nar det gallde industriutvecklingen och liberaliseringen av dessa lander. Handeln visade vagen. Denna bildade och rika medelklass saknades i m?nga ost-lander, dar adeln istallet dominerade. Vi ser att det finns en mangd viktiga faktorer som spelar in nar det galler varfor ett land vaxer och utvecklas. Landets historia, traditioner, religion och kulturella klimat har stor betydelse.

L?t mig nu f? kommentera de 7 punkterna jag namde i inledningen.

1. Vikten av att rattsamhallet fungerar. Detta ar oerhort viktigt. Investerare t. ex. m?ste kunna lita p? att deras pengar ar val skyddade i det land som man investerar i. De m?ste kunna lita p? myndigheterna, att de f?r ett rattvist bemotande. Det "privata agandet" ar ocks? n?got mycket viktigt, d? manniskor blir mer motiverade d? man sjalv ager saker och ting. Manniskor i allmanhet m?ste kanna sig trygga i landet for att kunna m? bra och utvecklas. Domstolarna och polis m?ste straffa brottslingar och f?r inte vara korrumperade. Lagar m?ste efterlevas av alla medborgare aven de som sitter i regeringen - detta ar sjalva grunden for en civilicerad stat. I ett land dar lag och ordning inte fungerar kan ingen ekonomisk utveckling ske.

2. Fredens betydelse. krig ar all utvecklings fiende. Se p? Afrika idag, dar det r?der s? m?nga inbordeskrig. Soderslagna ekonomier overallt! Kanske h?ller en ljusning nu p? att ske i denna s? stora kontinent? Ett krig kan utarma den rikaste nationen, det har m?ngen overmodig Kung och diktator f?tt erfara. Detta ar en viktig anledning till USA:s stora rikedom: att det aldrig varit med om en invasion utifr?n som slagit sonder landet! Sverige och Storbritannien ar ocks? tv? lyckligt lottade lander d? det galler att ha blivit besparade fr?n forodande invasioner - iallefall i modern tid.

3. Elektricitetens betydelse. Utan kraft - ingen utveckling, s? enkelt ar det! Alla maskiner och fabriker kraver kraftkallor. Nastan allt drivs av elektricitet idag, blir det ett langre elavbrott ar vi nastan tillbaks i medeltiden. Bilarna g?r dock fortfarande p? flytande bransle. Tillg?ngen p? miljovanlig och billig elkraft kommer att vara avgorande for alla lander i hela varlden nar det galler deras ekonomiska utveckling.

4. Valutbildad arbetskraft. Ja, detta ar viktigt. Vad hjalper det om ett land har r?varor och fabriksanlaggningar om det inte finns manniskor med kunskaper om hur allt skall skotas? Manniskor m?ste kunna: lasa, rakna och skriva. det har brukar benamnas: "det sociala kapitalet" eller "humankapitalet". Nar intelligentian lamnar ett land brukar det inte droja lange innan landet kollapsar. Ett land utan manniskor med kunskaper ar som en kropp utan skelett, det ar lamslaget.

5. Entreprenorens betydelse. Dessa personer, entreprenorerna, ar motorerna i varje land. Det ar dessa "ig?ngsattare" som driver p? all utveckling. Utan dessa personer kan ingen kontinuerlig ekonomisk utveckling ske. Det g?r aldrig att skapa l?ngsiktigt valst?nd uppifr?n och ned. Det fick de kommunistiska makthavarna klart for sig. Man m?ste bygga nerifr?n och upp. Entreprenorer finns overallt, det ar kreativa individer som tar initiativ och startar upp sm? rorelser kring sig sjalv. En del foretag blir stora och kanske till och med varldsglobala. Vad ett lands regering kan gora ar att forsoka att underlatta for dessa manniskor att verka och komma ig?ng med sina verksamheter. Det kan galla regler och lagar som att hjalpa till med finansiering av projekt. Utbildning ar ocks? viktigt.

6. Tillg?ng p? kapital. Allt kostar pengar darfor m?ste man ha pengar for att kunna gora n?got. Banker och finansieringsinstitut har varit viktiga aktorer d? det gallt industrialisering av varldens lander. Kapital m?ste finnas ackumulerad for att kunna satsas i lonsamma projekt. Entreprenorerna behover stod och hjalp med finansieringen av sina foretag. Det ar ocks? viktigt att framja mojligheter att kunna spara ihop pengar som sedan kan satsas p? projekt. Sverige har slagit in p? en farlig vag d? man tredubblade skattetrycket mellan 1960-1975 (fr?n 20% av BNP till 60%, idag ar dock siffran 50%). Darfor lever vi idag i en l?neekonmi, folk l?nar pengar till allt. Uppmuntra sparande!

7. Ingen hindrande religion, eller... inga hindrande "regler" kanske man skall saga har i vast-europa. Bort med alla skadliga skatter som t. ex. formogenhetsskatten. En annan mycket d?lig regel ar ju den som sager att man m?ste ha 100 000 kr for att f? starta ett aktiebolag, vilken dummhet! En klok ledare forsoker att i mojligaste m?n, taga bort alla faktorer som hindrar utvecklingen. Men det kan aven finnas hindrande "mentaliteter" som t. ex. "man f?r inte misslyckas for d? skammer man ut sig!". S?dana "osynliga" hinder kan vara forodande for en bygd. L?t mig bara ocks? f? namna uppfinningen av aktiebolaget som kom i slutet av 1800-talet, detta var en mycket viktig nyhet!

Ulf Sawert.