Adeln
Adeln var d?tidens ?verklass. De hade en m?ngd privilegier som t. ex. ensamr?tt p? m?nga yrken.

F?r att bli adlad kr?vdes att man var duktig p? n?got. Oftast blev man det f?r att man var duktig p? att kriga och att leda m?n i strid. Man m?ste ha ledargenskaper och vara modig. Senare d? samh?llena blev allt komplexare beh?vdes duktiga adminstrat?rer som styrde de olika f?rvaltningarna, d? g?llde det att ha intelligens och organisationsf?rm?ga. Detta blev den s? kallade tj?nsteadeln. Mer och mer tog denna grupp ?ver makten, den gamla krigaradeln reducerades.

D? Kungarna i Sverige n?stan alltid haft ont om kontanter bel?nade man ofta sina adelsm?n genom att sk?nka dem gods. Ett gods ?r en stor herrg?rd (eller ett litet slott) med stora dom?ner jordbruksmark runt omkring. Det var detta man skulle leva p?, jordbruket. Skog och fiskerr?ttigheter kunde ocks? ing?, ?ven sm? industrier som t. ex. gruvor och j?rnbruk.

Genom att adelsmannen alltid m?ste st? till Kungens f?rfogande i krig s? fick de skattebefrielse f?r ett gods. D? kallades godset f?r "ett S?teri". Om man var en Baron - eller Friherre som man kallades i Sverige - s? fick man skattebefrielse f?r tv? S?terier, och om man var Greve: f?r tre. Baroner och Grevar kunde ocks? f? hela landsdelar under sig, dessa kallades d? f?r: Baroni och Grevskap. D? styrde de ?ver omr?det som sm? kungar och alla adelsm?n som fanns i detta omr?de m?ste betala skatt till dem.

?nkedrottningar fick ofta omr?den tilldelade till sig f?r sin f?rs?rjning, dessa kallades f?r: Livgedign. ?nkedrottningen Hedvig Eleonora (gift med Carl X Gustav) disponerade stora s?dana omr?den, d?rf?r kunde hon ha r?d att bygga s? mycket t. ex. Drottningholms slott. Det fanns ?ven "Kungsg?rdar" som var gods som var till f?r kungliga personer eller dess representanter.

?ven Hertigar hade det s?. Hertigar tillh?r Kungafamiljen och st?r ?ver adeln. Grevar och Friherrar tillh?r den s? kallade h?gadeln (det var Erik XIV som inf?rde detta system, innan fanns bara ofr?lse och fr?lse). De gick ofta i s?rskilda skolor och bildade en s?rskild klass, m?nga ?mbeten var f?rutbest?mda ?t dessa inom b?de statsf?rvaltningen och milit?ren. D? och d? "befordrades" n?gon duktig person ur l?gadeln upp till den fina h?gadeln. En vanlig "ofr?lse" kunde dock komma upp sig om han var s?rskilt duktig p? n?got eller hade de r?tta kontakterna dvs. k?nde kungen eller n?gon annan ledande person.

Att gifta sig "r?tt" var v?ldigt viktigt. En adlig kvinna fick inte gifta sig med en icke adlig man, gjorde hon det s? f?rlorade hon sin titel - en man kunde dock g?ra detta. Det var ofta ?ldste sonen som ?rvde familjens huvudgods medan de andra barnen fick ?rva annat t. ex. pengar. D?ttrarna skulle medf?ra en hemgift (pengar) till det blivande boet. Det kunde r?ra sig om betydande belopp vilket fick till f?ljd att m?nga adelsm?n gifte sig med rika borgarflickor. Hemgiften var dock t?nkt att disponeras av kvinnan ?ven efter gifterm?let. Mannen i sin tur brukade ge sin brud en "morgong?va" som ofta bestod i ett mindre gods som allts? hamnade i hustruns ?go.

Utbildning var n?got viktigt f?r adelsfamiljer. L?ngre tillbaks s? fick pojkarna, n?r dom var i 12 ?rs-?ldern, b?rja g? som "pager" hos andra adelsfamiljer. D?r skulle de l?ras upp och tr?nas i olika saker fr?mst d? att kunna kriga men ?ven i att f? ett "nobelt upptr?dande". De fick f?lja med erfarna riddare ut p? uppdrag och betj?na dessa tills dom sj?lva blev vuxna och myndiga. D? fick dom en egen h?st, rustning och en sk?ld med det egna vapnet p?. P? senare tid var det dock universitetsstudier i Uppsala som g?llde, ofta ?vervakade av en Guvern?r. De Kunliga prinsarna hade egna privata l?rare s? de fick aldrig uppleva en "normal" uppv?xt.

?ven Kungarna i Sverige m?ste f?lja vissa reler. De m?ste gifta sig med andra kungliga personer annars kunde de f?rlora sin kungliga titel, med alla f?rdelar det medf?rde, detta h?nde bl. a. flera Bernadotte-prinsar. M?nga tragedier har f?ljt av detta - detta val mellan ?rans v?g och k?rlekens!

I Sverige har det varit tradition att ?kta tyska prinsessor - mycket s?llan franska eller engelska - varf?r vet jag inte, kanske att dessa l?nder ans?g sig st? "?ver" Sverige i betydelse? Religionen hade stor betydelse f?rr s? det f?ll sig naturligt att de katolska l?ndernas kungligheter (syd-europa) s?kte sig till varandra och de protestantiska l?ndernas prinsar och prinsessor (norra-europa) gifte ihop sig. Det var det mest praktiska d? man d?rigenom minskade konfliktrisker.

Det var allts? stor klasskillnad mellan folk f?rr i tiden, mer ?n vad vi kan f?rest?lla oss! Ofta fick bara adliga m?nniskor anv?nda huvuduppfarten (genom tr?dall?n) upp till godset, "ofr?lse" fick anv?nda andra v?gar. Ett annat exempel var Kungliga Operan, huvuding?ngen d?r var reserverad f?r "fint folk" medans "vanliga" m?nniskor fick ta sidoing?ngar.

Den svenska Riksdagen bestod av fyra st?nder: borgare, b?nder, pr?ster och adel. Viktigast av dem var adeln. Det var en st?ndig dragkamp om makten emellan adeln och Kungen. Ibland gjorde kungen en kupp och tog all makt med v?ld, Gustav III t. ex. gjorde detta, men han m?rdades sedan av h?gadeln. En annan env?ldsh?rskare som (f?rm.) m?tte samma ?de var: karl XII. Det var s?ledes inte riskfritt att utmana adeln. N?gra Kungar som klarade sig b?ttre var: Gustav Vasa och Karl XI.

Om Kungen missk?tte sig grovt s? avsattes han av adeln. Ett exempel p? detta var Gustav IV som gjordes ansvarig f?r att Sverige f?rlorade Finland 1809 (Finland hade d? tillh?rt Sverige sedan 1200-talet). Man kan s?ga att adeln och kungen kontrollerade varandra, men det kunde ?ven f?rekomma slitningar mellan h?gadel och l?gadel. Adeln h?ll till p? det vackra Riddarhuset d?r ocks? alla adelssk?ldar h?nger. Adelstitlarna ?rvdes av barnen.

S? sm?ningom skulle adelns makt minska mer och mer till f?rm?n f?r andra befolkningsgrupper som t. ex. borgarna. En adelsman vid namn Lars Johan Hierta startade den liberala tidningen Aftonbladet 1830 (tryckpressen var konstruerad av Theofron Munktell!) och gick i br?schen f?r demokratiseringen av Sverige. Kungens makt minskade allt eftersom och hans roll blev all mer ceremoniell. Den siste starka Kungen i Sverige var: Karl XIV Johan, som dock var en konstitutionell monark (vilket betydde att han var underst?lld den skrivna Konstitutionen fr?n 1809). Man brukar s?ga att den siste kungen som styrde landet personligen -tillsammans med regeringen - var Oscar I.

1866 avskaffades adeln som befolkningsgrupp och en ny tv?kammarriksdag inf?rdes, d?r man m?ste inv?ljas f?r att f? deltaga. 1876 kom s?: Statsminister?mbetet.

Var det d? bara d?ligt med detta system? Jag tror inte det. Kungen beh?vde ju hj?lp med att styra landet och alla er?vrade provinser. Han beh?vde utbildade, p?litliga och driftiga medarbetare. Genom detta system s? fostrades det fram v?lutbildade m?nniskor till dessa tj?nster - den allm?nna bildningen var ju s? l?g p? denna tid. Sedan att m?nga adelsm?n - och kungar - missbrukade sin st?llning ?r ju allm?nt k?nt, ofta med bonderesningar som f?ljd. Det var den tidens system och n?gon m?ste ju styra landet, anarki var v?rre ?n allt annat.

En kungs viktigaste uppgift f?rr i tiden var: att f?rsvara landet. Ett land med ett svagt f?rsvar gick under, s? var det. V?rt grannland Polen ?r ett skakande exempel p? detta d? ju landet "f?rsvann" fr?n kartan i ?ver 100 ?r (fr?n slutet av 1700-talet, delades upp av Preussen, Ryssland och ?sterrike). Det kan vara l?tt att idag kritisera m?nga krig som "on?diga" men man skall komma ih?g att detta var en annan tid, de starka "?t upp" de svaga l?nderna, fredliga demokratier fanns inte d?.

Det sv?var ju ocks? en "aura" av n?got h?gt, ?delt och fint i detta med adeln. S?rskilt kl?dseln och upptr?dandet var viktigt. M?nnen skulle vara chevalerska gentlem?n och kvinnorna moraliska och anst?ndiga. Man h?ll sina vapensk?ldar i ?ra och h?rkomst och b?rd var viktiga saker. Att kunna konversera var viktigt, helst p? franska. Det g?llde att kunna f?ra sig i salongerna och underh?lla damerna med espri. Dans, ridning och spr?k ingick i utbildningen och f?r m?n tillkom f?ktning och den obligatoriska utlandsresan som avslutade "ungdomstiden". Voila!

Ulf (af) Sawert.