« May 2006 »
S M T W T F S
1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
You are not logged in. Log in
Entries by Topic
All topics  «
test
Blog Tools
Edit your Blog
Build a Blog
RSS Feed
View Profile
Analyser
Wednesday, 24 May 2006
Ivar kreuger och hans varldsimperium
Vem var Ivar Kreuger? Var han en entreprenor av ovanligt m?tt eller var han en bluffmakare? Ja, det ar fr?gan...men som alltid finns val sanningen n?gonstans mittemellan...han var B?DE en oerhort duktig entreprenor men han var aven en person som tog latt p? sanningen. Kreugers "imperium" var definitivt inget "luftbygge" utan hade byggts upp med h?rt arbete under l?ng tid och i botten fanns det verkliga solida varden, problemet var bara att han hamnade i en lividitetskris som m?ste losas p? kort tid, darfor gick det som det gick: Skutan (och dess skeppare) gick under i stormen!

1929 st?r Ivar Kreuger p? toppen av sin karriar, han anses vara god for 900 miljarder! kronor netto (i dagens penningvarde). Han ar firad over hela jorden och Statschefer, filmstjarnor och kvinnor st?r i ko for att traffa honom! Han ger l?n till hela nationer som Tyskland, Frankrike, Polen mfl. Hans koncern ager bara i Sverige cirka 50% av borsens varde (allts? utan A och B Aktier med olika rostvarde) och har en balansomslutning p? ung. 2.300 miljarder kronor (i dagens penningvarde). (Foretaget var allts? ung. dubbelt s? stort som General Motors!).

Han ager d? halften av varldens jarngruvor, 5 hektar av Berlins centrum, over 50 fastigheter i centrala Stockholm + fastigheter i andra huvudstader. Vidare har han aktiemajoriteten i Svenska Tandsticks AB, Ericsson, SCA, Boliden. Han har stora aktieposter i SKF, Stora Kopparberg, Grangesberg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget (idag S-E Banken). Han agde v?ningar i Paris, Berlin, London, Warzawa, Stockholm, New York (med sin vintertradg?rd!). Ivar som var en sann "kosmopolit" var alltid p? resande fot emellan dessa "hem" och kravde alltid att de skulle vara full med blommor!

Hans narmaste man hette: krister Littorin, och var min mormors mors kusin! (Hans mor hette Gustava Gagge och var syster med min mormors mormor: Laura Gagge. Gagge ar dansk adel). Krister var VD for Svenska Tandsticks AB, som var sveriges ojamforligt storsta foretag, han var aven vice VD for hela Kreugerkoncernen. Det var krister som fann Ivar dod p? sangen i Paris den 13 mars 1932. Krister Hade varit Ivars "hogra hand" i m?nga ?r och var den enda utomst?ende som fick vara med p? Ivars begravning i Stockholm.

Hur kunde det g? s? snett? Ivar var en "spelare" som tog stora risker. Han hade vant sig vid att det skulle g? latt att l?na upp pengar p? den amerikanska kreditmarknaden, s? darfor lovade han bort stora l?n for att darefter ordna finansieringen. Allt gick bra anda tills han bundit upp sig med ett stort l?n till Tyskland och dagen efter kom kraschen p? Wall street!! Plotsligt stod han dar med ett utlovat jattel?n och fick inte ihop pengar till det. Han kom i "otakt" och fick borja att "jaga pengar". Inte blev det battre av att borsen forlorade 80% av sitt varde de narmaste tre ?ren! Ivar kampade for att radda sitt foretag (och sitt anseende), han tillgrep alla mojliga knep (aven olagliga) men till slut gick det inte langre d? de svenska finansiarerna vill ha alla korten p? bordet. Ivar skjuter sig... eller var det mord? Ingen vet sakert, men Ivar hade det inte latt denna tid s? sjalmordsteorin verkar inte osannolik for mig!

Det finns de som havdar: att om bara n?gon ledande person i koncernen (som t. ex Krister Littorin) tratt fram med kraft s? skulle koncernen ha kunnat raddas! Nu, blev det inte s?...alla var val radda och chockade over utvecklingen. Ingen tycktes heller ha kant till Ivars olagligheter med bokforingen dar han bl. a. tog upp tillg?ngar flera g?nger och darigenom visade upp en "friserad" bild av stallningen for koncernen. Nu tog den "Kungliga Kommisionen" over och satte efter tv? veckors undersokningar koncernen i konkurs! De olika bankerna och Wallenbergarna delade nu upp tillg?ngarna for "vrakpriser" - man tror att ung. halften av Wallenbergarnas tillg?ngar idag harror fr?n Kreugers konkursbo.

Krister var allts? kusin med min mormors mor Johanna Sodergren (fodd Walin). Hon var dotter till den kanda Operas?ngaren Rudolf Walin (1820-1868), som jag "misstanker" var en hemlig son till Karl XIV Johan! (Se mera om detta p? min musik-hemsida och p? "rotter" - sok p? namnet p? Google, sedan p? "anbytarforum", sedan p? "ordet ar fritt", sedan p? rubrikerna: "Hemlig son till Karl XIV Johan" och p? "Walin Johana").

Johanna fick sedan 10 barn, ett dog, varav min mormor Marta Schedin (fodd Sodergren). En av hennes broder hette Sam och var VD for Sk?nes storsta bank (Skandinaviska Krediaktiebolagets kontor i Helsingborg). En annan hette: Daniel och var ekonomichef p? Tretorn. Bagge var goda vanner med Henry Dunker, som skapade Trelleborgkoncernen! Med tanke p? att krister Littorin var en s? nara slakting till broderna Sodergren (och en av dem arbetade for den bank som Kreuger kontrollerade + att Dunker satt i bankens styrelse) s? ar det val fullt mojligt att de traffade Ivar Kreuger n?gon g?ng, eller kanske till och med var goda vanner med honom?

Iallefall...s? ar det ju synd att jag inte levde d? p? denna tid - d? en nara slakting till mig var VD for sveriges storsta foretag - formodligen skulle chansen att kunna f? ett bra jobb ha varit ganska stor!

Ulf Sawert.










Posted by tankesmedjan at 2:35 AM MEST
Post Comment | Permalink
Tuesday, 23 May 2006
Adeln
Adeln var d?tidens ?verklass. De hade en m?ngd privilegier som t. ex. ensamr?tt p? m?nga yrken.

F?r att bli adlad kr?vdes att man var duktig p? n?got. Oftast blev man det f?r att man var duktig p? att kriga och att leda m?n i strid. Man m?ste ha ledargenskaper och vara modig. Senare d? samh?llena blev allt komplexare beh?vdes duktiga adminstrat?rer som styrde de olika f?rvaltningarna, d? g?llde det att ha intelligens och organisationsf?rm?ga. Detta blev den s? kallade tj?nsteadeln. Mer och mer tog denna grupp ?ver makten, den gamla krigaradeln reducerades.

D? Kungarna i Sverige n?stan alltid haft ont om kontanter bel?nade man ofta sina adelsm?n genom att sk?nka dem gods. Ett gods ?r en stor herrg?rd (eller ett litet slott) med stora dom?ner jordbruksmark runt omkring. Det var detta man skulle leva p?, jordbruket. Skog och fiskerr?ttigheter kunde ocks? ing?, ?ven sm? industrier som t. ex. gruvor och j?rnbruk.

Genom att adelsmannen alltid m?ste st? till Kungens f?rfogande i krig s? fick de skattebefrielse f?r ett gods. D? kallades godset f?r "ett S?teri". Om man var en Baron - eller Friherre som man kallades i Sverige - s? fick man skattebefrielse f?r tv? S?terier, och om man var Greve: f?r tre. Baroner och Grevar kunde ocks? f? hela landsdelar under sig, dessa kallades d? f?r: Baroni och Grevskap. D? styrde de ?ver omr?det som sm? kungar och alla adelsm?n som fanns i detta omr?de m?ste betala skatt till dem.

?nkedrottningar fick ofta omr?den tilldelade till sig f?r sin f?rs?rjning, dessa kallades f?r: Livgedign. ?nkedrottningen Hedvig Eleonora (gift med Carl X Gustav) disponerade stora s?dana omr?den, d?rf?r kunde hon ha r?d att bygga s? mycket t. ex. Drottningholms slott. Det fanns ?ven "Kungsg?rdar" som var gods som var till f?r kungliga personer eller dess representanter.

?ven Hertigar hade det s?. Hertigar tillh?r Kungafamiljen och st?r ?ver adeln. Grevar och Friherrar tillh?r den s? kallade h?gadeln (det var Erik XIV som inf?rde detta system, innan fanns bara ofr?lse och fr?lse). De gick ofta i s?rskilda skolor och bildade en s?rskild klass, m?nga ?mbeten var f?rutbest?mda ?t dessa inom b?de statsf?rvaltningen och milit?ren. D? och d? "befordrades" n?gon duktig person ur l?gadeln upp till den fina h?gadeln. En vanlig "ofr?lse" kunde dock komma upp sig om han var s?rskilt duktig p? n?got eller hade de r?tta kontakterna dvs. k?nde kungen eller n?gon annan ledande person.

Att gifta sig "r?tt" var v?ldigt viktigt. En adlig kvinna fick inte gifta sig med en icke adlig man, gjorde hon det s? f?rlorade hon sin titel - en man kunde dock g?ra detta. Det var ofta ?ldste sonen som ?rvde familjens huvudgods medan de andra barnen fick ?rva annat t. ex. pengar. D?ttrarna skulle medf?ra en hemgift (pengar) till det blivande boet. Det kunde r?ra sig om betydande belopp vilket fick till f?ljd att m?nga adelsm?n gifte sig med rika borgarflickor. Hemgiften var dock t?nkt att disponeras av kvinnan ?ven efter gifterm?let. Mannen i sin tur brukade ge sin brud en "morgong?va" som ofta bestod i ett mindre gods som allts? hamnade i hustruns ?go.

Utbildning var n?got viktigt f?r adelsfamiljer. L?ngre tillbaks s? fick pojkarna, n?r dom var i 12 ?rs-?ldern, b?rja g? som "pager" hos andra adelsfamiljer. D?r skulle de l?ras upp och tr?nas i olika saker fr?mst d? att kunna kriga men ?ven i att f? ett "nobelt upptr?dande". De fick f?lja med erfarna riddare ut p? uppdrag och betj?na dessa tills dom sj?lva blev vuxna och myndiga. D? fick dom en egen h?st, rustning och en sk?ld med det egna vapnet p?. P? senare tid var det dock universitetsstudier i Uppsala som g?llde, ofta ?vervakade av en Guvern?r. De Kunliga prinsarna hade egna privata l?rare s? de fick aldrig uppleva en "normal" uppv?xt.

?ven Kungarna i Sverige m?ste f?lja vissa reler. De m?ste gifta sig med andra kungliga personer annars kunde de f?rlora sin kungliga titel, med alla f?rdelar det medf?rde, detta h?nde bl. a. flera Bernadotte-prinsar. M?nga tragedier har f?ljt av detta - detta val mellan ?rans v?g och k?rlekens!

I Sverige har det varit tradition att ?kta tyska prinsessor - mycket s?llan franska eller engelska - varf?r vet jag inte, kanske att dessa l?nder ans?g sig st? "?ver" Sverige i betydelse? Religionen hade stor betydelse f?rr s? det f?ll sig naturligt att de katolska l?ndernas kungligheter (syd-europa) s?kte sig till varandra och de protestantiska l?ndernas prinsar och prinsessor (norra-europa) gifte ihop sig. Det var det mest praktiska d? man d?rigenom minskade konfliktrisker.

Det var allts? stor klasskillnad mellan folk f?rr i tiden, mer ?n vad vi kan f?rest?lla oss! Ofta fick bara adliga m?nniskor anv?nda huvuduppfarten (genom tr?dall?n) upp till godset, "ofr?lse" fick anv?nda andra v?gar. Ett annat exempel var Kungliga Operan, huvuding?ngen d?r var reserverad f?r "fint folk" medans "vanliga" m?nniskor fick ta sidoing?ngar.

Den svenska Riksdagen bestod av fyra st?nder: borgare, b?nder, pr?ster och adel. Viktigast av dem var adeln. Det var en st?ndig dragkamp om makten emellan adeln och Kungen. Ibland gjorde kungen en kupp och tog all makt med v?ld, Gustav III t. ex. gjorde detta, men han m?rdades sedan av h?gadeln. En annan env?ldsh?rskare som (f?rm.) m?tte samma ?de var: karl XII. Det var s?ledes inte riskfritt att utmana adeln. N?gra Kungar som klarade sig b?ttre var: Gustav Vasa och Karl XI.

Om Kungen missk?tte sig grovt s? avsattes han av adeln. Ett exempel p? detta var Gustav IV som gjordes ansvarig f?r att Sverige f?rlorade Finland 1809 (Finland hade d? tillh?rt Sverige sedan 1200-talet). Man kan s?ga att adeln och kungen kontrollerade varandra, men det kunde ?ven f?rekomma slitningar mellan h?gadel och l?gadel. Adeln h?ll till p? det vackra Riddarhuset d?r ocks? alla adelssk?ldar h?nger. Adelstitlarna ?rvdes av barnen.

S? sm?ningom skulle adelns makt minska mer och mer till f?rm?n f?r andra befolkningsgrupper som t. ex. borgarna. En adelsman vid namn Lars Johan Hierta startade den liberala tidningen Aftonbladet 1830 (tryckpressen var konstruerad av Theofron Munktell!) och gick i br?schen f?r demokratiseringen av Sverige. Kungens makt minskade allt eftersom och hans roll blev all mer ceremoniell. Den siste starka Kungen i Sverige var: Karl XIV Johan, som dock var en konstitutionell monark (vilket betydde att han var underst?lld den skrivna Konstitutionen fr?n 1809). Man brukar s?ga att den siste kungen som styrde landet personligen -tillsammans med regeringen - var Oscar I.

1866 avskaffades adeln som befolkningsgrupp och en ny tv?kammarriksdag inf?rdes, d?r man m?ste inv?ljas f?r att f? deltaga. 1876 kom s?: Statsminister?mbetet.

Var det d? bara d?ligt med detta system? Jag tror inte det. Kungen beh?vde ju hj?lp med att styra landet och alla er?vrade provinser. Han beh?vde utbildade, p?litliga och driftiga medarbetare. Genom detta system s? fostrades det fram v?lutbildade m?nniskor till dessa tj?nster - den allm?nna bildningen var ju s? l?g p? denna tid. Sedan att m?nga adelsm?n - och kungar - missbrukade sin st?llning ?r ju allm?nt k?nt, ofta med bonderesningar som f?ljd. Det var den tidens system och n?gon m?ste ju styra landet, anarki var v?rre ?n allt annat.

En kungs viktigaste uppgift f?rr i tiden var: att f?rsvara landet. Ett land med ett svagt f?rsvar gick under, s? var det. V?rt grannland Polen ?r ett skakande exempel p? detta d? ju landet "f?rsvann" fr?n kartan i ?ver 100 ?r (fr?n slutet av 1700-talet, delades upp av Preussen, Ryssland och ?sterrike). Det kan vara l?tt att idag kritisera m?nga krig som "on?diga" men man skall komma ih?g att detta var en annan tid, de starka "?t upp" de svaga l?nderna, fredliga demokratier fanns inte d?.

Det sv?var ju ocks? en "aura" av n?got h?gt, ?delt och fint i detta med adeln. S?rskilt kl?dseln och upptr?dandet var viktigt. M?nnen skulle vara chevalerska gentlem?n och kvinnorna moraliska och anst?ndiga. Man h?ll sina vapensk?ldar i ?ra och h?rkomst och b?rd var viktiga saker. Att kunna konversera var viktigt, helst p? franska. Det g?llde att kunna f?ra sig i salongerna och underh?lla damerna med espri. Dans, ridning och spr?k ingick i utbildningen och f?r m?n tillkom f?ktning och den obligatoriska utlandsresan som avslutade "ungdomstiden". Voila!

Ulf (af) Sawert.






Posted by tankesmedjan at 8:52 PM MEST
Post Comment | Permalink
Tankar om valst?ndsutveckling
Vad ar det som hander nar ett lands BNP vaxer? Hur kan ett mervarde uppst?? 1+1 blir inte 2 utan 3! I Sverige vaxer BNP (som ar storre an 2 000 miljarder) med ung. 3% varje ?r. Vilka ar det som skapar detta mervarde? Mitt svar ar: entreprenorerna!

Det land som har m?nga entreprenorer f?r tillvaxt! Det ar s?ledes individer som skapar tillvaxt inte myndigheter eller regeringar. Vad en regering kan gora ar att hjalpa till med forutsattningarna, att hjalpa dessa entreprenorer att s? att saga "trivas".

Jag har tagit fram 7 viktiga forutsattningar som m?ste finnas for att ett land skall f? en bra valst?ndsutveckling:

1. Fungerande rattssystem.
2. Fred.
3. Elektricitet.
4. Valutbildad arbetskraft.
5. Entreprenorer.
6. Tillg?ng till kapital.
7. Ingen "hindrande" religion.

Det finns sakert fler faktorer men detta ar n?gra av de viktigaste. Jag ?terkommer till denna lista langre fram.

L?t oss gora en tillbakablick i historien for att lara av den. Det var engelsmannen James Watt som startade den industriella revolutionen i slutet p? 1700-talet. Det hade funnits ?ngmaskiner tidigare men han gjorde den anvandbar for industriellt bruk. Innan hade ?ngmaskinerna bara anvants till att pumpa upp vatten ur gruvorna men han lyckades f? maskinen att gora en cirkulerande rorelse som kunde driva en rem som man sedan kunde koppla till t. ex. en maskin! Han forbattrade ocks? maskinen s? att den blev starkare. All industriell utveckling kraver kraft! Utan kraft...ingen industriell utveckling.

Sedan gick utvecklingen fort. Over hela varlden vaxte det upp fabriker - som var n?got nytt - drivna av ?ngkraft. Watts ?ngmaskiner kom aven till Sverige och med som tekniker foljde engelsmannen Samuel Owen. Det drojde dock inte lange forran denne driftige engelsman borjade tillverka egna ?ngmaskiner i Sverige och industrialiseringen var ig?ng aven har.

Tack vare ?ngkraften var man inte langre beroende av naturen, i form av vaderkvarnar och vattenhjul. Man kunde nu lagga fabrikerna dar man ville ha dom. ?ngs?garna i norrland t. ex. hamnade nu ute vid kusten och allt gick mycket lattare. Sedan kom ?nglokomotiven som revolutionerade resandet. Snabbt byggdes det jarnvagar overallt i varlden - i Sverige borjade man 1856 med vastra stambanan for att bli klar med norra stambanan i slutet p? seklet. Hela samhallet borjade nu att forandras i grund. Folk flyttade in till staderna som erbjod arbete i sina fabriker. Sverige gick fr?n att vara ett jordbruksland till att bli en industrination, allt detta skedde i slutet p? 1800-talet. Mekaniseringen av jordbruket - som bl. a. Theofron Munktell bidragit till - frigjorde arbetskraft till de vaxande fabrikerna i staderna, vilket ju var tur, for utan arbetskraft kan ingen fabrik fungera!

Som ett andra steg i en industriell tv?stegsraket kom i slutet p? 1800-talet elektriciteten och forbranningsmotorn. Kunskap hade funnits lange om elektriciteten men det var forst i och med uppfinningen av dynamon/generatorn (Faraday) och turbinen (Laval) som utvecklingen tog fart. Amerikanen Tesla tog sedan fram den elektriska motorn och en ny revolution tog sin borjan. Undan for undan tog dessa nya kraftkallor over ?ngans roll som motorer i ekonomin, men man skall komma ih?g: att det var ?ngmaskinen som startade upp allt!

Vi ser s?ledes att det finns blott tv? kraftkallor i v?r varld: expanderande gas (eller ?nga) och elektricitet. (Alla forbranningsmotorer drivs ju av exploderande bransle).

Sverige gick nu fr?n att vara ett fattigt jordbruksland till att bli en rik industrination. Det var inte bara v?rt land som genomgick denna "metamorfors" aven andra lander i europa genomgick samma forvandling. England hade som sagt taten och en av de viktigaste anledningarna till det tror jag var: att landet hade FRED p? hemmaplan. De hade starka naturliga granser s? det fick vara i fred och kunde i lugn och ro bygga upp sina industrier. En annan viktig orsak till att det var just i England som allt startade tror jag var: att landet var protestantiskt!

Nu ar vi inne p? n?got mycket viktigt, namligen religionens betydelse for ett lands fram?tskridande. Jag tror att Martin Luthers reformation var mycket viktig. Den konservativa och statiska katolisismen miste sitt grepp om norra europa. Bibeln trycktes nu p? det egna landets spr?k - istallet for Latin. folk larde sig lasa tack vare Bibeln och man s?g att Guds Ord var till for dem, inte bara for prasterna. Individen fick tillbaka sin betydelse, man s?g att det gick att p?verka sitt liv. Samhallet blev friare och manniskors kreativitet frigjordes.

Man ser vilka lander som nu tog ledningen: Holland och England - bagge protestantiska! Overhuvudtaget skulle de katolska landerna aldrig mer komma ikapp landerna i nord-europa. I USA fick de reformerta kyrkorna overtaget och vi vet ju hur stort och rikt USA blivit. Jamfor med det katolska Syd-Amerika! Nu ar jag inte p? n?got satt ute efter att klanka ned p? den katolska tron utan vill bara visa p? att protestantismen verkar ha bidragit till en friare utveckling av b?de samhallet och dess ekonomi!

En annan viktig faktor som gjorde att nord-europa fick ett forsteg i utvecklingen var att bonderna i t. ex. England, Frankrike och Sverige fick en friare stallning an i m?nga andra europeiska lander. I Ryssland t. ex. upphavdes ju livegenskapen forst 1861 av Tsar Alexander II, allts? samma sak som som skedde i Sverige och England p? 1300-talet! Bonderna var "medborgare" i Sverige och inte bara "unders?tar", man hade ocks? egen representation i Riksdagen. Detta hade stor betydelse. Staderna var storre och rikare i vast-europa och detta gynnade framvaxten av en stark och bildad borgarklass, som skulle ha stor betydelse nar det gallde industriutvecklingen och liberaliseringen av dessa lander. Handeln visade vagen. Denna bildade och rika medelklass saknades i m?nga ost-lander, dar adeln istallet dominerade. Vi ser att det finns en mangd viktiga faktorer som spelar in nar det galler varfor ett land vaxer och utvecklas. Landets historia, traditioner, religion och kulturella klimat har stor betydelse.

L?t mig nu f? kommentera de 7 punkterna jag namde i inledningen.

1. Vikten av att rattsamhallet fungerar. Detta ar oerhort viktigt. Investerare t. ex. m?ste kunna lita p? att deras pengar ar val skyddade i det land som man investerar i. De m?ste kunna lita p? myndigheterna, att de f?r ett rattvist bemotande. Det "privata agandet" ar ocks? n?got mycket viktigt, d? manniskor blir mer motiverade d? man sjalv ager saker och ting. Manniskor i allmanhet m?ste kanna sig trygga i landet for att kunna m? bra och utvecklas. Domstolarna och polis m?ste straffa brottslingar och f?r inte vara korrumperade. Lagar m?ste efterlevas av alla medborgare aven de som sitter i regeringen - detta ar sjalva grunden for en civilicerad stat. I ett land dar lag och ordning inte fungerar kan ingen ekonomisk utveckling ske.

2. Fredens betydelse. krig ar all utvecklings fiende. Se p? Afrika idag, dar det r?der s? m?nga inbordeskrig. Soderslagna ekonomier overallt! Kanske h?ller en ljusning nu p? att ske i denna s? stora kontinent? Ett krig kan utarma den rikaste nationen, det har m?ngen overmodig Kung och diktator f?tt erfara. Detta ar en viktig anledning till USA:s stora rikedom: att det aldrig varit med om en invasion utifr?n som slagit sonder landet! Sverige och Storbritannien ar ocks? tv? lyckligt lottade lander d? det galler att ha blivit besparade fr?n forodande invasioner - iallefall i modern tid.

3. Elektricitetens betydelse. Utan kraft - ingen utveckling, s? enkelt ar det! Alla maskiner och fabriker kraver kraftkallor. Nastan allt drivs av elektricitet idag, blir det ett langre elavbrott ar vi nastan tillbaks i medeltiden. Bilarna g?r dock fortfarande p? flytande bransle. Tillg?ngen p? miljovanlig och billig elkraft kommer att vara avgorande for alla lander i hela varlden nar det galler deras ekonomiska utveckling.

4. Valutbildad arbetskraft. Ja, detta ar viktigt. Vad hjalper det om ett land har r?varor och fabriksanlaggningar om det inte finns manniskor med kunskaper om hur allt skall skotas? Manniskor m?ste kunna: lasa, rakna och skriva. det har brukar benamnas: "det sociala kapitalet" eller "humankapitalet". Nar intelligentian lamnar ett land brukar det inte droja lange innan landet kollapsar. Ett land utan manniskor med kunskaper ar som en kropp utan skelett, det ar lamslaget.

5. Entreprenorens betydelse. Dessa personer, entreprenorerna, ar motorerna i varje land. Det ar dessa "ig?ngsattare" som driver p? all utveckling. Utan dessa personer kan ingen kontinuerlig ekonomisk utveckling ske. Det g?r aldrig att skapa l?ngsiktigt valst?nd uppifr?n och ned. Det fick de kommunistiska makthavarna klart for sig. Man m?ste bygga nerifr?n och upp. Entreprenorer finns overallt, det ar kreativa individer som tar initiativ och startar upp sm? rorelser kring sig sjalv. En del foretag blir stora och kanske till och med varldsglobala. Vad ett lands regering kan gora ar att forsoka att underlatta for dessa manniskor att verka och komma ig?ng med sina verksamheter. Det kan galla regler och lagar som att hjalpa till med finansiering av projekt. Utbildning ar ocks? viktigt.

6. Tillg?ng p? kapital. Allt kostar pengar darfor m?ste man ha pengar for att kunna gora n?got. Banker och finansieringsinstitut har varit viktiga aktorer d? det gallt industrialisering av varldens lander. Kapital m?ste finnas ackumulerad for att kunna satsas i lonsamma projekt. Entreprenorerna behover stod och hjalp med finansieringen av sina foretag. Det ar ocks? viktigt att framja mojligheter att kunna spara ihop pengar som sedan kan satsas p? projekt. Sverige har slagit in p? en farlig vag d? man tredubblade skattetrycket mellan 1960-1975 (fr?n 20% av BNP till 60%, idag ar dock siffran 50%). Darfor lever vi idag i en l?neekonmi, folk l?nar pengar till allt. Uppmuntra sparande!

7. Ingen hindrande religion, eller... inga hindrande "regler" kanske man skall saga har i vast-europa. Bort med alla skadliga skatter som t. ex. formogenhetsskatten. En annan mycket d?lig regel ar ju den som sager att man m?ste ha 100 000 kr for att f? starta ett aktiebolag, vilken dummhet! En klok ledare forsoker att i mojligaste m?n, taga bort alla faktorer som hindrar utvecklingen. Men det kan aven finnas hindrande "mentaliteter" som t. ex. "man f?r inte misslyckas for d? skammer man ut sig!". S?dana "osynliga" hinder kan vara forodande for en bygd. L?t mig bara ocks? f? namna uppfinningen av aktiebolaget som kom i slutet av 1800-talet, detta var en mycket viktig nyhet!

Ulf Sawert.






Posted by tankesmedjan at 12:46 AM MEST
Post Comment | Permalink
Monday, 22 May 2006
Trettio?riga kriget
Detta ar ett stort och komplicerat amne! Vilka var de egentliga motiven som drev Gustav II Adolf att intervenera militart i den kontinentala konflik som g?r under namnet: "trettio?riga kriget"? Var det personliga maktambitioner? Var det religiosa motiv? Var det omsorgen om det egna landets utsatthet? Eller...fanns alla tre motiven med i den beg?vade Kungens huvud?

Trettio?riga kriget startade 1618 med att representanter for de Bohmiska standerna kastade ut de Kejserliga sandebuden genom fonstret! Kriget startade och var lange en intern konflikt inom det Tysk-Romerska Riket. Protestantismen (startade 1517 med Martin Luther) hade slagit djup rot i norra delen av Tyskland, aven Bohmen (nuvarande Tjeckien) hade en stark protestantisk befolkning. Den "katolska ligan", med den Tysk-Romerska Kejsaren i spetsen (Osterrike/Ungern mfl.) ville ha en mot-reformation och lyckades pressa tillbaks allt motst?nd anda upp mot Ostersjon. D? 1625 borjade Frankrike och England att bli oroliga over "huset Habsburgs" framg?ngar. Man lyckades f? med sig den danske Kungen i kriget. Det slutade dock i totalt fiasko genom det katastrofala nederlaget (1626) vid "Lutter am Baremberge".

Men l?t oss taga oss lite tid och forsoka att bena upp detta krig. Det var inte ETT krig som p?gick utan FLERA samtidigt! Spanien var i krig mot Nederlanderna, som forsokte att bli sjalvstandiga. Sverige befann sig i ett l?nvarigt krig med Polen. Sigismund hade inte gett upp sina anspr?k p? den svenska tronen och utgjorde darfor ett standigt orosmoment. Intrasslat i detta p?gick ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, och sist men inte minst...fanns det en kamp mellan Frankrike och Osterrike/Ungern (som leddes av den Tysk-Romerske Kejsaren) om vem som skulle dominera vast-europa. Trots den pampiga titeln som den Habsburgiska Kejsaren bar s? betydde den inte s? mycket i praktiken d? de tyska Furste-domena var sjalvstandiga. I norr var det protestantiskt och i soder katolskt.

I bakgrunden fanns aven England som stod p? Nederlandernas sida. England gick sallan in med fotfolk p? kontinenten (det handlade oftare om "subsidier") men ute till havs var dess flotta "oslagbar". Aven Turkiet var en stormakt nere p? balkan och landet befann sig standigt i krig med Osterrike/Ungern. Ryssland var dock annu inte en genuin stormakt men skulle snart bli det under "Peter den stores" ledning (1700-talet).

Hur v?gade d? den svenske kungen utmana en av europas starkaste militarmakter: Osterrike/Ungern med sina allierade (Spanien mfl.)? Man m?ste g? lite bak?t i tiden for att kunna svara p? denna fr?ga. Anda sedan Gustav (bara 17 ?r) hade bestigit tronen (1612) hade han varit involverad i krig. Forst var det Kalmarkriget mot arvfienden Danmark. Det var ett mycket h?rt och blodigt krig som slutade oavgjort men med: "Alvsborgs losen" for Sverige att betala. Det utfattiga landet m?ste losa ut det viktiga Alvsborg )senare Goteborg) for 1 miljon daler. Det var en mycket stor summa.

Sedan var man i krig med ryssarna men fick antligen fred dar 1617 (Stolbova freden). Polen daremot gav sig inte lika latt. Gustav seglade ivag med en stor flotta (150 skepp med tot. 16 000) man 1621 till Baltikum och lyckades intaga Riga! S? sm?ningom lyckades man f? kontroll over flera viktiga flodhamnar och darmed den tull som betalades dar. Denna inkomstkalla skulle ha stor betydelse for finansieringen av framtida krigst?g.

S?ledes s? byggde Kungen sakta men saker upp en krigserfaren och valutrustad arme. Han bjod aven in industriledaren Louis de Geer till Sverige (var Vallon) som tog med sig tusentals duktiga Valloner hit. De skulle ha stor betydelse for jarnindustrins utveckling. Man byggde upp en modern vapenindustri s? att man var sjalvforsorjande p? t. ex. gevar och kanoner - vilket inte m?nga lander var. kungen vinnlade sig ocks? hela tiden om att f? hela folket med sig (eller ?tminstone dess representanter) genom att p? Riksdag efter Riksdag stadfasta det kommande kriget. Han "forberedde" darfor landet under l?ng tid p? vad som komma skulle, detta tror jag var den viktigaste anledningen till att Sverige till slut VANN kriget!!

En liten passus bara...eftersom jag kommer fr?n "Bure-atten" vill jag ocks? namna detta: Gustav II Adolf var omgiven av inte mindre an 5 "Burar"! Johannes Bureus var en av hans larare. Olof Bure var Kungens Livmedikus (senare aven Borgmastare i Stockholm!). Anders och Jonas tjanstgjorde i administrationen, Jonas var bl. a. tidvis Kungens sekreterare! 1621 hette Kungens Hovprast: Jacob Zebrozynthia, som var en bror till den s? kanda: "Stormor i Dalom", Margaretha Burea, Prostinna i Leksand. (En mangd kanda slakter kommer fr?n henne).

Darfor var det en val forberedd arme som den 17 juni 1630, ombord p? den svenska flottan, seglade ut fr?n Alvsnabben. Man hade en hel nation bakom sig.

Landstigningen i norra Tyskland gick smartfritt och man avancerade snabbt in?t landet. Den 7 september 1631 kl. 09:00 p? morgonen utanfor Breitenfeld, stod man s? oga mot oga mot de fruktade katolska styrkorna under Tilly. Skulle svenskarna best? provet? Plotsligt tar Sachsarna till flykten och 1/3 av haren forsvann! Paniken ar nara. D? satter svenskarna in sitt fruktade rorliga artilleri. Man orsakar fruktansvarda forluster i de stela, l?ngsamma fyrkantiga kolonner som sakta kommer marscherande mot dem. Dom hardade svenska forbanden viker inte en tum och till slut blir forlusterna for stora for katolikerna och man drar sig tillbaks.

Gustav II Adolf har nu triumf p? hand och marscherar vidare ned mot sodra Tyskland. Han intager en mangd stader men har sv?rt for att samla ihop en stark "protestantisk allians", misstanksamheten fr?n flera Kurfurstar ar stark ang?ende Kungens egentliga avsikter. Han f?r iallefall finansiell hjalp fr?n Kardinal Richelieus Frankrike. Man kan varva trupper for dessa pengar. S? sm?ngom h?ller Kungen p? att avskaras fr?n sina forsorjningslinjer och m?ste hasta norrut. Hararna mots den 6 november 1632 vid byn Lutzen. Tack vare dimma och kungens narsynthet kommer han bort fr?n sina egna trupper och blir dodad. Katastrofen ar ett faktum men svenskarna strider envist vidare och vinner slaget!

Nu borde kriget ha varit slut men tack vare den helhjartade uppbackningen fr?n hemmaplan kan kriget fortsatta. Jag tror ocks? att den starke Axel Oxenstierna (kansler) hade stor betydelse nar det gallde att "gjuta nytt mod" i trupperna. Iallefall s? fortsatter kriget i m?nga ?r till och harforare som Johan Baner och Lennart Torstensson firar den ena triumfen efter den andra, men sen kommer dr?pslaget vid Nordlingen (1634), som blir en katastrof for Sverige. Frankrike raddar dock situationen genom att trada in med egna trupper i kriget. Till slut s? st?r man dar som segrare 1648, Frankrike och Sverige tillsammans! Sverige f?r sin efterlangtade "kompensation" i form av delar av norra Tyskland och framforallt: protestantismen erkanns och respekteras i de norra delarna av europa! Hotet fr?n en en Polsk invasion av Sverige (stodd av kejsaren) var nu ocks? avvarjd.

Man kan saga: att Gustav Vasa enade landet till en modern stat och Gustav II Adolf gjorde Sverige till en europeisk stormakt. Aven adeln skulle ha sin riktiga storhetstid under 1600-talet, m?nga av landets storslagna byggnader och slott som t. ex. Skokloster (Wrangel) kom nu till.

Till sist vill jag bara namna lite kort om Unioner. Jag har last nu s? mycket historia om europa, och jag har inte lyckat hitta EN ENDA lyckosam union! Det finns s? m?nga genom historien... se bara p? v?ra: Kalmarunionen och Unionen med Norge, den forsta slutade i ett hundra?rigt blodbad och den andra blev inte heller lyckad. Nu ar det Montenegro som st?r p? tur...man vill bli fri fr?n Unionen med Serbien. Det var inte lange sedan som Slovakien och Tjeckien "separerade". Imperier har kommit och g?tt men NATIONALSTATEN har best?tt! Varfor kan vi inte lara av historien?

Ulf Sawert.














Posted by tankesmedjan at 5:57 AM MEST
Post Comment | Permalink
Friday, 19 May 2006
Oooops...ett tekniskt fel!
H?r skedde ett litet miss?de...denna analys skulle ha hamnat p? tankesmedjan Buris hemsida men hamnade allts? h?r ist?llet! Ja, s?n?t kan h?nda ibland... men som sagt...varmt v?lkommen till: http://tankesmedjan.tripod.com !!

Ulf.

Posted by tankesmedjan at 6:46 AM MEST
Post Comment | Permalink
Varldslaget
Valkommen, valkommen! Nu ar den allts? ig?ng, v?r fina tankesmedja! Tanken ar att Mikael och jag skall alternera med en analys i m?naden. Ibland kommer de att bli l?nga och ibland blir de korta. Jag inleder med en oversikt over varldslaget men sedan kommer det att bli mera fokus mot speciella handelser, problem och omr?den. DU ar ocks? valkommen att medverka i debatterna, kom bara ih?g att vara vanlig och trevlig (inga forolampningar) s? kommer det att bli en fin sait detta! Allts?...

Aldrig n?gonsin i historien har en enda nation s? dominerat varlden militart som USA (den enda supermakten som ar kvar) gor idag. Inte ens Romarriket hade en s?dan dominans (intog aldrig Parterriket och Germanien). Inget land kan idag utmana USA militart. Ar detta d?ligt? Jag tycker inte det, jag tycker det ar bra! Jag har aldrig forst?tt mig p? det stora "USA-hat" som finns i Sverige. Sjalvklart skall man kritisera och granska allt som USA gor men man m?ste kunna se aven det GODA som USA st?r for! Visst finns det fula flackar i USA:s historia t. ex. Vietnamnkriget, landets politik i Latin-Amerika osv. men det galler att vara "balanserad" nar man gor sina bedomningar. Fula flackar finns aven i v?r historia, det var t. ex. inte lange sedan som det var belagt med dodsstraff att bli katolik i Sverige! HUR SKULLE V?R VARLD HA SETT UT IDAG OM INTE USA FUNNITS? Antingen skulle hela Europa ha varit kommunistiskt (och styrts fr?n Moskva) eller Nazistiskt (och styrts fr?n Berlin), detta ar SANNING! Detta bor alla svenskar tanka p? nasta g?ng man (vanemassigt?) kritiserar USA! Det finns GODA saker med landet ocks?. USA ar ocks? en demokrati. Skulle en del hellre vilja att varlden dominerades av... kineserna, ryssarna eller tyskarna? Skulle detta vara battre? Och Sverige...vad har man utrattat i varlden? Ett mera generost folk an amerikanare finns val inte? Se bara p? Bill Gates (varldens rikaste man), han har bestamt sig nu att han skall skanka bort 99% av alla sina pengar (till valgorenhet) innan han dor (han har redan donerat bort miljardbelopp)! Har du hort talas om n?got s?dant i Sverige? Jamen folk har det s? sv?rt i USA, se bara p? alla fargade, hur fattiga de ar? Ja, det ar sant...att tre miljoner av USA:s 28 miljoner fargade lever i fattigdom MEN 25 miljoner av dem tillhor MEDELKLASSEN dvs. har villa, tv? bilar och valbetalda jobb! Detta f?r vi aldrig hora i de svenska medierna! Nu menar jag inte att jag forsvarar de d?liga sociala skyddsnaten i USA, jag menar bara... att man m?ste beratta HELA sanningen , inte bara "halva". En annan viktig skillnad mellan USA och Sverige ar: att i USA straffar man brottslingarna och inte offren! Kor man ihjal n?gon dar och ar rattfull, s? ?ker man in en 12 ?r ungifar - i Sverige handlar det om mellan 9 m?nader och tv? ?r! Jag skulle tro att amerikanare skulle tro att man "skamtade" om man berattade s?n't har for dom.

Nu p?g?r faktiskt en stark upprustning i b?de Kina och Ryssland men man skall komma ih?g att dessa staters militarbudgetar ligger p? ung. en TIONDEL av USA:s militarbudget p? nastan 500 miljarder dollar! Ar det forresten lage for Sverige att nedrusta forsvaret nu nar Ryssland upprustar? Nu nar Putin mer och mer p?minner om en forntida "Tsar"!

Kina och Indien har vaknat! Nu skrivs historia! Folk har i alla tider pratat om detta...en dag "vaknar jatten". Nu sker det framfor v?ra ogon. I over 20 ?rs tid har nu Kina haft en mycket stark tillvaxt (ofta p? runt runt 10%!), det ar dock stor skillnad p? de tv? landerna. I Indien s? ar det: tjanste-sektorn(It. bl. a.) som vaxer och i Kina s? ar det tillverkning som galler. Indien har ocks? d?lig infrastruktur och skall investera 1000 miljarder (svenska kronor) i detta framover! Indien ar en demokrati och Kina ar en diktatur. I Kina s? ager staten majoriteten av de inhemska bolag som ar introducerade p? Kinas bors, landet har allts? l?ngt kvar till en "normal" marknadsekonomi. R?varuboomen som Kina har skapat har ocks? dragit med sig b?de Afrika och Latin-Amerika i tillvaxten d? dessa kontinenter ar rika p? r?varor. Man skall dock komma ih?g d? man pratar s? mycket om Kina och Indien idag, att fortfarande s? ar det Japan (varldens nast storsta ekonomi efter USA) som st?r for halften av Asiens BNP! Det trodde NI inte vad?

Kommer USA att bomba Iran? Sv?r fr?ga...man kommer att pressas h?rt fr?n Israel att "agera" men fr?gan ar om landet "orkar" ta en "match" till med Varldssamfundet? Man ar ocks? starkt uppbunden i Irak. Israel ar dock ett land som kan forsvara sig. Man har (troligtvis?) egna karnvapen (och man har bl. a. tre ub?tar som kan avfyra dem) s? ifall Iran skulle skicka ivag n?gra atombomber mot landet skulle ju detta betyda det egna landets underg?ng! Troligar ar val att det stora hotet skulle vara att landet kan bedriva "utpressning" mot t. ex. Saud-Arabien. Naturligtvis finns ocks? "mardromsscenariot", att n?gon terroristorganisation skulle "lagga beslag" p? en atombomb, med i bilden.

Vi skall ocks? komma ih?g, vi som bor i Sverige, att HELA VARLDEN INKLUSIVE SVERIGE ar beroende av oljan fr?n Mellersta-Ostern och att det darfor ligger i HELA VARLDSSAMFUNDETS intresse att det r?der "lugn och stabilitet" i omr?det.

Oljan h?ller p? att taga slut! Ar detta ett hot...eller en mojlighet? Varfor skulle inte etanolen kunna bli Sveriges nasta stora exportvara? Skogen racker inte till...men PLANTERA MERA trad d?!? Kala omr?den m?ste det val finnas mycket av i detta stora land? Tag aven tillvara all ledig ?kermark som finns for odling av grodor som kan anvandas vid etanoltillverkning. Karnkraften M?STE byggas ut sager en del? "M?STE" den det? Jag tycker att man skall prova nu att satsa allt p? rena energikallor som t. ex. vindkraft, solceller, bransleceller, biokraftverk, jordvarme. mm. och s? f?r vi se hur l?ngt vi n?r. G?r det inte s? f?r vi "ladda" fler reaktorer, for el m?ste vi ju ha. Man har allts? karnkraften som "reserv". En del forfasar sig ocks? over att 10 000 tals vindsnurror kommer att forfula omgivningarna, men de flesta skall ju placeras l???ngt ut till havs!

I Italien har man haft val. Romani Prodi segrade (med knapp marginal) med sin allians. Till President (som valjs av parlamentet) har man nu utsett: Giorgio Napolitano. Italien ar idag inne i en djup ekonomisk kris! Man har i flera ?r haft nastan ingen tillvaxt. Detta varnade vi "euro-motst?ndare" for skulle ske. Se aven p? Tyskland och Frankrike, de har ocks? jatteproblem med sin tillvaxt - och allt borjade sedan man infort euron!

Rantan ar ett s? viktigt instrument for ett lands ekonomi. Det fungerar p? precis samma satt som med DIN villa! Du m?ste hela tiden anpassa varme-elementen (termostaterna brukar inte fungera s? bra) efter forandringarna i ute-temperaturen. Flera g?nger per dygn s? justerar DU gradantalet for att inte "elda for kr?korna". P? samma satt kan man "oka" och "minska" ett lands ekonomiska temperatur genom rantan, man kan "gasa" och "bromsa" ekonomin efter landets behov. Denna "smidighet" upphor om man infor euron, d? ligger rantan fastl?st och g?r inte lika latt att andra efter behov. Se bilden: Solen gassar ute och inne "brinner" dina element!

Vi ser nu hur bra det g?r for Sverige jamfort t. ex. med Tyskland, vi ligger stadigt p? 1-2 % hogre tillvaxt an eurolandet Tyskland, detta har stor betydelse p? l?ng sikt. Darfor skall vi ALDRIG infora euron i Sverige! "Man andrar aldrig p? en vinnande strategi!" (Gammalt ordspr?k).

Tv? stora sjukdomshot (forutom att miljoner med manniskor ar amalgam/kvicksilver-forgiftade. Sok p?: "amalgam"!) finns det i dagslaget for vast-varlden: Aids och f?gelinfluensan. Aids g?r ju att effektivt bekampa genom att ett folk borjar att leva mera moraliskt - detta skall man dock inte forvanta sig skall ske i Sverige utan har det bara en tidsfr?ga innan en (dodlig) epedemi bryter ut! Nar det galler f?gelinfluensan s? galler det: "att h?lla tummarna" for att viruset inte muterar. N?de oss d?!

Den stora arbetslosheten och det hoga skattetrycket (och sambandet emellan dem) skall jag be att f? ?terkomma till framover, d? dessa fr?gor ar s? omfattande.

Ja detta var en liten oversikt. Kolla in Mikaels debutanalys ocks? som kanske kommer om bara n?gra dagar? Vi planerar aven att l?ta "gastfilosofer" f? medverka ibland. Vi staller dock hoga krav p? dem som skall skriva har!

Vanligen.

Ulf Sawert.







Posted by tankesmedjan at 5:57 AM MEST
Post Comment | Permalink

Newer | Latest | Older