"S?Yngarprinsen" Gustav Bernadotte

Av alla Bernadottar finns det ingen jag känner större samhörighet med (då jag komponerar själv!) än: Prins Gustav Bernadotte (1827-1852). Han har även fått smeknamnet "Sångarprinsen" då han komponerade musik. Han blev ju bara 25 år men hann ändå med att skriva en hel del. Några av hans mest kända verk är:  "I rosens famn" och den kända studentsången "Sjungom studenten..." Gustav skrev alltså musiken, inte texten. Han komponerade också flera marscher. Han ansågs som den mest begåvade av de fyra bröderna och stod som nummer två i tronföljden. Han dog av "nervfeber" (förm. tyfus) på Karl Johans slott i Oslo (dåvarande Kristiania). Han bodde på det fina slottet "Stjernsund", som ligger vid Vätterns norra strand. Detta slott hade varit i familjens ägo ända sedan Karl XIV Johans tid. Denne "Sångarprins" kan alltså ha varit min mormors mors - Johannas - kusin?

 Efter Gustavs död övertogs slottet av den yngste brodern Prins August. Denne August är det förvånande tyst om i litteraturen, varför har jag undrat många gånger...jag har dock läst någonstans... att han kanske hade alkoholproblem? En annan Bernadotte som "gömts undan" var ju den lindrigt utvecklingsstörde: Prins Eric - yngre bror till Gustav Adolf (senare Gustav VI) och Vilhelm.

Den mest kände Bernadotten - iallefall utomlands - efter Karl XIV Johan var Folke Bernadotte. Han gjorde storartade insatser på flera områden. Hans viktiga insats för skandinaviska krigsfångar (i sina vita bussar) - och en mängd judar - i slutet på andra världskriget, är ju allmämt känd. Han skulle senare försöka medla i kriget mellan Israel och flera arabstater, för FN:s räkning, men mördades1948 av den judiska "Sternligan".

Jag håller nu på att läsa Sigvard Bernadottes memoarer: "Krona eller klave". Han var rikt konstnärligt begåvad och gjorde sin viktigaste insats inom design (silversmide, plastbehållare mm.).

OBS! ALLA MEDIER I STOCKHOLM GES NU ETT UNIKT TILLFÄLLE ATT GRATIS FÅ INTERVJUA MIG ANGÅENDE MIN SLÄKTFORSKNING DÅ JAG PLANERAR ATT BESÖKA HUVUDSTADEN (bl. a. Slottet och Riddarholmsskyrkan) UNDER VECKA 31 (nästa vecka). Min e-post: composerulf@hotmail.com Först till kvarn...

Vänligen

Ulf

 

  

Arvprins Gustav Adolf

• En ny bok har kommit ut om Arvprins Gustav Adolf (1906-19479). Den är skriven av Per Svensson. Boken är intressant och fyller en viktig plats då man vet så lite om honom. (Han var far till den nuvarande Kungen: Carl XVI Gustav).

Jag slås dock redan i inledningen av Pers nedlåtande tonläge emot Arvprinsen, detta tonläge genomsyrar sedan hela boken.

Visst Per, det var en mycket ful fläck på Gustav Adolfs rykte och karaktär detta med att han så naivt umgicks med både Adolf Hitler och hans närmaste män, men det finns faktiskt andra (mer positiva) sidor av mannen.

Per raljerar över att Prinsen blev yrkesmilitär och tyckte om att gå klädd i uniform. Anser Per att det inte behövs yrkesmilitärer i Sverige? Vet Per om att en kungs viktigaste uppgift förr i tiden var att försvara landet? Anser Per att vi inte skall ha något försvar alls? Vidare framhåller författaren Gustav Adols bröder, de var inga surpuppor minsann som lyssnade på klassisk musik och idrottade, de gick på dansbanor istället och flirtade vilt! Men kan man inte lika gärna vända på det hela och säga: att Arvprinsen hade djupare intressen än att hänga vid danshak och leva promiskiöst?

Att Arvprinsen var en mycket framgångsrik ryttare och sabelfäktare (vann många tävlingar) näms bara i förbifarten, inte ett positivt ord om detta av Per! Inte heller verkar Per gilla scouternas fina verksamhet ute i skog och mark. 

Jag citerar Per på sidan 181: "Det går inte att komma ifrån att det är något löjligt över en vuxen man i kortbyxor och hatt med vida brätten". Varför då Per? Varför är det löjligt att ställa upp på ideelt arbete med ungdomar? Vad är mest lovvärt Per: att ragla omkring och spy vid en dansbana eller att göra något positivt för landets ungdom?

Tydligen fick Gustav Adolf gott betyg av av sina överordnade när det gäller sitt yrke som officier, han ansågs som mycket ambitiös med en fast karaktär. Han var vidare beredd att gå ut som frivillig i finska vinterkriget, Per Svensson har dock inget gott att säga om detta.

Gustav Adolf dog i en flygolycka vid Kastrup 1947 och kan ha varit min femmänning.

Ulf Sawert

 

 

 

 

Tre konflikter i v??rlden

 

ÖSTTIMOR

Östtimor var en portugisisk koloni sedan 1600-talet och blev självständigt 28 november 1975, men invaderades bara nio dagar senare av grannen Indonesien och året senare annekterades  Östtimor av samma land och Östtimor blev tjugosjunde provinsen. Efter att FN hade tryckt på Indonesien , så hade man 1999 en folkomröstning om ett självständigt Östtimor eller att förbli en del av Indonesien om än med ett autonomt självstyre. Självständighetsrörelsen vann med 78,5 % av rösterna. Proindonesiska grupper gjorde då flera våldshandlingar som fick till följd att många flydde till Västra Timor. Då reagerade FN under australisk ledning och gick in i Östtimor under namnet United Nations Transitional Adminstration in East Timor (UNTAET). Den 20 maj utropades Östtimor självständigt, men oroligheterna eskalerad, i april 2006 blev det upplopp i Östtimor, fem människor dog och 20000 flydde sina hem. Man ansåg att Falitil (en falang av Fretilin partiet) var ansvarig för detta. Premiärminister Mari Alkatiri kallade deras agerande för en kupp och välkomnade utländsk militär för att kuva oroligheterna. Den 26 maj i år kom trupper från Australien, Nya Zeeland, Malaysia och Portugal för att kuva upploppen, vilket man har lyckats till viss del med.

 

SOMALIA

Somalia är en sammanslagning av Brittiska Somaliland och Italienska Somaliland 1960. Sedan Siad Barre störtades 1991, har Somalia aldrig helt haft kontroll på hela sitt territorium. USA:s marinkår landsteg vid Somalias kust i december 1992, med syfte att gripa krigsherren Mohammad Farrah Aidid och försökte få Somalia stabilt. Det gick ganska snett för USA och 1995 drog man sig tillbaka. En tillfällig regering tillträde år 2000, men krigsklander strider fortfarande om kontroll av främst Puntland. Ännu idag betraktas Somalia vara i anarki med i laglöshet och strider mellan klaner pågår.

 

Israel/Palestina

Denna konflikt har pågått mer eller mindre i flera hundra år, men det är framförallt efter 1948 då Israel blev självständigt som konflikten trappades upp. Sedan Oslo-avtalet har båda parter officiellt gått med på en tvåstats lösning. De svåraste av konflikten Västbanken, Gasa remsan och kanske allra mest Jerusalem. Många menar att de bör gå tillbaka till 1967 år gränser, då Israel Ockuperade stora områden efter att man hade blivit attackerad. På senare tid så har den andra intifadan varit det stora problemet, den började hösten 2000 då Ariel Sharon besökte Tempelberget, detta resulterade i självmordsdåd och en rad oroligheter. Intifadan avslutades 2005 då Mahmond Abbas tillträde som ordförande för de palestinska myndigheterna. Dock fortsätter spänningarna särskilt vid Gasa remsan som för övrigt Israel slutat att ockupera. Man kan nu se kidnappningar av israeler och Israel svarar med straffaktioner med militära medel. Vi får se vart detta hela utvecklas jag har svårt att se någon lösning inom en snar framtid tyvärr.

 

/Mikael 

 

Jean Baptiste Bernadotte
Jean Baptiste Bernadotte foddes i den sydfranska staden Pau 1763. Hans foraldrar var sm?borgerliga och fadern abetade som jurist. Tidigt bestamde sig den viljestarka pojken for att taga varvning. Han gjorde kometkarriar inom det militara, mycket tack vare den franska revolutionen 1789 som gjorde slut p? adelsvaldet (bara adelsman fick bli officerare tidigare).

Jean Baptiste hade flera systrar och aven en bror som senare blev baron. Fadern dog tidigt och s? vitt jag kan forst? s? var inte Jean Baptistes relationer s? bra med modern och syskonen. Han besokte ju aldrig mera Pau sedan han blivit vuxen? Ingen av slakten var ju heller narvarande d? han gifte sig? Han skall aven ha haft en karleksaffar med en kvinna vid namn Lamour och f?tt en dotter med henne. B?da dog dock i unga ?r.

Jean Baptiste utmarker sig i den ena drabbningen efter den andra och stiger snabbt i graderna, till slut blir han 1804 utsedd till Marskalk av Frankrike och f?r ett eget furstedome: Pontecorvo (Italien). I dom blodiga slagen vid Austerlitz (1805) och vid Wagram (1809) anses Bernadotte ha gjort avgorande insatser, dock vaxer spanningen med Napoleon. Han skall ocks? ha gjort fina adminstrativa insatser d? han var Guvernor over Hannover och senare over Hansastaderna. Han bodde d? i fina slott som t. ex. Herrenhausen. Han fick aven prova p? att en tid bo i det magnifika slottet: Schonbrunn! (detta skedde 1809 d? han halsade p? Napoleon).

Till slut, d? han ar 35 ?r, gifter han sig med den 20-?riga Desiree Clary som kom fr?n et formoget hem och forde med sig en betydande hemgift. Hon hade aven en tid varit forlovad med Napoleon och hennes syster Julie hade gift sig med Joseph Bonaparte (aldre bror till Napoleon). Paret flyttar runt lite innan man koper slottet: La Grange (som ligger strax soder om Paris).

Spanningen eskalerar dock med Napoleon och d? Bernadotte f?r erbjudandet att bli svensk Kronprins s? ser Napoleon en mojlighet att bli av med en farlig rival. Han ger sitt samtycke till saken och Bernadotte styr kosan mot det kalla Norden (han fick visst 1 miljon franc i reskassa av Napoleon!).

Han n?r Helsingor i Danmark och byter dar religion fr?n katolik till lutheran och den 29 oktober kl 15:00, under fartygens salut, fores Jean Baptiste over Oresund till sitt nya hemland. Han f?r ett storslaget mottagande och krons i Kungliga slottets Rikssal till Kronprins av Sverige. Han adopteras av den regerande kungen Carl XIII och f?r d? ett nytt namn: Karl Johan. Trots att han bara ar Kronprins tar han genast kommandot i sitt nya land, han charmar alla genom sin varma, oppna personlighet.

Det finns historiker som menar att Jean Baptistes beg?vning var for stor for de sm? landerna Sverige och (s? sm?ningom) Norge! Han kom fr?n europas ledande land med en befolkning p? over 20 miljoner manniskor. Han var en tid Krigsminister (1799) och var d? en av stormakten Frankrikes viktigaste personer och som general var han van vid att kommendera stora armeer. Som Guvernor over delar av norra Tyskland hade han styrt over befolkningstata och rika omr?den. S? kom han d? till det fattiga Sverige (med c.a. 2 miljoner inv?nare), ett land kort i botten b?de ekonomiskt och moraliskt - det kan inte ha varit latt! Sverige, som d? var ett renodlat jordbruksland, led konstant brist p? likvida medel. Han vande sig aldrig heller vid v?rt kalla klimat och holl sig helst inomhus under vintrarna - garna i sangkammaren dar man eldade friskt i kaminerna! Han tyckte att svenskarna saknade temperament och att naturen var ensidig och tr?kig. Har skulle han dessutom taga hansyn till en b?ngstyrig riksdag och en evigt kritiserande press, han var ju en konstitutionell monark vars makt reglerades av grundlagen av ?r 1809.

Omg?ende blir det problem med Napoleon som pressar Sverige att g? med i blockaden mot England. 1812 s? anfaller Napoleon svenskt territorium (pommern) och Bernadotte narmar sig d? Ryssland. Han traffar Tsaren Alexander I i ?bo och en stark vanskap vaxer fram mellan mannen. Alexander hade fullt upp med fransmannen som invaderade hans land men lyckades (med naturens hjalp) sl? tillbaka dem. Napoleon forlorade nastan hela sin enorma har p? 600 000 man och kom tillbaks till Frankrike som en slagen man. Han lyckades dock f? fram nya armeer men hans dagar var nu raknade. Detta ins?g Bernadotte och gick med i alliansen mot honom. Kronprinsen ville forsoka att vinna Norge till Sverige som ersattning for det forlorade Finland. Han fick Tsarens lofte om hjalp med detta om bara Svergie stallde upp med 30 000 man i kriget med Napoleon.

Hur m?nga svenskar kanner idag till att Bernadotte hade stor del i den vinnande strategin for de allierade som krossade Napoleon for gott? Det var i slottet Traschenberg (Schlesien) sommaren 1813 som taktiken drogs upp. Dar satt den Preussiske Kungen Fredrik Vilhelm III och den ryske Tsaren Alexander I och lyssnade uppmarksamt p? advokatsonen fr?n Pau! Det ar nog inte for mycket sagt att han under dessa dagar befann sig i europas absoluta centrum, allas blickar var nu riktade mot Bernadotte, inte mot Napoleon vars stjarna dalat. Bernadottes stjarna daremot stod nu i zenit!

Den allierade haren skulle delas upp i tre armeer, varav Bernadotte skulle ha ledningen for den norra - som bestod av ung. 100 000 preussare och ryssar forutom svenskarna. Tanken var att om n?gon av armeerna blev angripna av Napoleon s? skulle de tv? andra hararna skara av honom och attackera honom i ryggen. Har vandes Napoleons egen strategi mot honom sjalv! Den besegrade diktatorn kunde aldrig glomma detta och lar ha yttrat foljande (ang. Bernadotte) i sin f?ngenskap p? on S:t Helena: "Jag narde en orm vid min barm..."

Skulle de allierade ha vunnit over Napoleon aven utan Bernadotte? Formodligen...men det skulle kanske ha tagit betydligt langre tid och blivit besvarligare. Man skall veta det, att Napoleon var p? offensiven och efter att ha slagit en av de allierades armeer ryckte fram mot Berlin. Forst kom slaget vid Grossbeeren dar Bernadotte segrade, sedan kom det viktiga slaget vid Dennewitz dar Ney anforde fransmannen. Lange s?g det ut som Ney skulle dra det langsta str?et men Bernadotte satte in en motstot i exakt ratt tidpunkt och vann slaget! Vad skulle ha hant om fransmannen vunnit dessa slag? Om det varit en mindre kompetent befalhavare an Bernadotte? Skulle fransmannen ha f?tt nytt mod d? och vrakt hela den allierade huvudstrykan over anda?

Nu gick det inte s? utan Napoleon trangdes in i Leipzig dar det avgorande slaget stod. Jag har last om detta slag hur Bernadotte kom ridande i spetsen for 50 000 man i precis ratt ogonblick, d? striden stod och vagde, och hur han tagit hamnd p? alla som baktalat honom som feg genom att rida - i full Marskalkuniform - p? sin vita springare genom slagfaltet i taten for trupperna medan kulorna ven omkring honom. Det berattas...att det varit en syn for gudarna!

Efter masslakten i Leipzig, dar Napoleon blev slagen i grund, blev resten en ren expeditionsaffar. Bernadotte hade dock annat att tanka p? och anvande den norra haren till betvinga Danmark med - inte undra p? att det gick s? latt! Bernadotte lyckades till sist att infoga Norge med Sverige, n?got som var mycket viktigt for honom d? han s?g detta som en "avbetalning" fr?n honom till det folk som valt honom for att f? tillbaks Finland. Bernadotte skall ha yttrat ang?ende Napoleon med ung. foljande ord: att om Napoleon varit en battre taktiker s? hade han overtraffat honom i metod och berakning.

Om man skall forsoka att summera det viktigaste med Karl XIV Johans liv som Sveriges regent m?ste det bli: han kom med freden till landet! Det r?dde en bedrovlig stamning i landet efter forlusten av Finland, avsattningen av Gustav IV och det "Fersenska mordet". Landet ropade efter en stark man som kunde ena nationen igen och infora lag och ordning. Bernadotte var den perfekte mannen for detta. Genom hans fasta ledning fick landet modet och framtidstron tillbaks, detta var Kungens viktigaste bidrag - och det var inte lite det!

Under Karl XIV Johans tid s? utpl?nades statsskulden och ekonomin kom i balans, jordbruket utvecklades starkt, antalet industrier fordubblades, Gota Kanal byggdes fardigt, en grund lades for det stora industriella spr?nget som skulle komma i slutet p? 1800-talet.

Karl Johan agde m?nga slott och egendomar. Har foljer n?gra: Engeltofta, Skarhult med Pugerup, Bollerup, Stiernsund. Porfyrverket i Alvdalen var hans (fast det var skrivet p? sonen). Vidare agde han bruk och stora skogsomr?den b?de i Varmland och i Norrland dar ocks? jarngruvor ingick. M?nga dyrbara smycken - som anvands an idag av olika nordiska Kungahus! Aven i Norge agde han egendomar och Desiree agde ett fint hus i Paris. Kungen tog initiativ till bygget av tv? slott: det stora Karl Johan slottet i Oslo och det lilla lustslottet: Rosendal ute p? Djurg?rden.

Han medverkade aven till bygget (skankte aven privata pengar) av det magnifika biblioteket i Uppsala: Carolina Rediviva. Han s?g aven till att Kungliga Operan kunde fungera, i m?nga ?r skot han till betydande privata belopp d? riksdagen ans?g verksamheten som "onodig". Kungen var en generos man som hjalpte m?nga manniskor p? olika satt och vis. Visst blev han stundom h?rt kritiserad for sin envishet och sitt "personliga styrelseskick" men overlag synes han ha varit en popular och djupt alskad monark.

Kungen avled 1844, 81 ?r gammal. Han ligger begravd i en stor sarkofag av rodgranit (fr?n Porfyrverket) i Riddarholmskyrkan.

En stor ryttarstaty (Fogelberg) finns av honom vid slussen i Stockholm. Han har aven f?tt en stor huvudgata uppkallad efter sig i Oslo: Karl Johans Gate. Hans bild fanns p? de gamla tusenlapparna men de finns ej idag. I norrkoping finns en park med namnet: Karl Johans parken, dar finns aven en staty av Kungen. Haparande hette forst Karl Johans stad men man andrade sedan namnet till Haparanda.

Kungen var ocks? god van med Beethoven och det skall finnas ett brev fr?n kompositoren dar p? Kungliga slottet.

Karl XIV Johans valspr?k var: "Folkets karlek, min beloning"

P? sin dodsbadd yttrade han de legendariska orden: "Ingen har fyllt en bana liknande min. M? man oppna varldens havder! Jag har styrt over ett folk, omt?ligt om sina rattigheter. D? Napoleon anfoll det land som anfortrott sina oden ?t mig, fann han i mig sin rival."

Jo...slutligen kan ocks? namnas, att ?r 1835 gjorde Kungen en resa till Norge och han tog d? vagen over Sundsvall. Kungen - med hela sitt sallskap - passerade d? Njurundabommen p? sin vag norrut och ett ?r senare reste man dar en fin minnessten over detta hogtidliga besok! Leve Bernadotte!!

Ulf Sawert


























Undan for undan s? vaxer spanningarna mellan Napoleon och den ambitiose Bernadotte.

Johan August Enh?rning
En av Sundsvalls st?rsta tr?patroner hette: Johan August Enh?rning. Han var sl?kt med mig p? l?ngt h?ll (min mormors mor Johanna hade en bror: Oscar Walin som gifte sig med Jenny Enh?rning, hon i sin tur var trem?nning med n?mda Johan August).

Denne Enh?rning startade Kubikenborgs ?ngs?gverk i Sundsvall i mitten p? 1800-talet. P? norra Aln?n startade han ocks? ett s?gverk ute p? en ?, som senare fick heta: H?rningsholm. Den hade f?rst hetat: "Enh?rningsholmen" men man tog bort ordet "en" i b?gge ?ndarna! Vidare bedrev han gruvdrift p? Aln?n, glasbruk i Sand? (del?gare), skeppsbyggnad och rederi. Tv? av hans br?der var ju sj?kaptener p? bl. a. de skepp han byggt, de seglade ?nda till Kina! P? Sand? glasbruk var sj?lvaste komposit?ren Franz Berwald en tid disponent!

Sundsvall var en gl?dhet stad i slutet p? 1800-talet som drog till sig arbetskraft fr?n hela Sverige. Ute p? redden utanf?r staden l?g skepp ankrade fr?n hela v?rlden. Kapital fl?dade in i landet - fr?mst fr?n England - och en grund lades f?r fortsatta (f?r?dlande) investeringar i pappersmassa och papperstillverkning men ?ven i andra n?ringsgrenar som: verkstad- och gruvindustri. Det var s?gverken i norrland och tekoindustrin i s?dra Sverige som blev "startmotorerna" - uppbackade av maskiner fr?n Bolinders och Munktells verkst?der - till landets industrialisering. Man skall landets totala export!

Kapitalinstr?mningen m?jliggjorde ?ven att banker kunde bildas. Johan August var med och bildade Sundvsvallsbanken tillsammans med bl. a. A. O. Wallenberg. Denne Wallenberg skulle sedan flytta till Stockholm och d?r grunda den s? k?nda: Stockholms Enskilda Bank 1856.

En n?ra v?n till Johan August var tysken Fredrik B?nsov. Han hade det st?rta av alla s?gverk borta vid Sk?nvik. De brukade jaga tillsammans ute p? B?nsovs ?gor i ?sterstr?m. B?nsovs genidrag var ju: att han lyckades transportera ?ver timret - genom en r?lsbana - fr?n Holmsj?n till Indals?lven och d?rmed f?rkorta flottningstiden avsev?rt (annars hade stockarna m?st flyta med Ljungan ut till havet). B?nsov ?gde enorma skogsarealer: 300 000 hektar! Han byggde ocks? tv? stora fastigheter i Stockholm p? ?ldre dar, en ligger p? Strandv?gen och heter: "B?nsovska palatset". N?r han dog i slutet p? 1800-talet var han n?st rikast i Sverige (8 miljoner), bara Alfred Nobel var rikare.

Efter Johan August tog hans brorson Erik August ?ver s?gverksr?relsen. Han utvidgade aff?rerna och k?pte ?r 1900 de b?gge s?gverken som Heffners ?gde. Han k?pte ?ven Carlsvik S?g ute p? Aln?n. Vidare bedrev ocks? han rederiverksamhet bl. a. p? Storsj?n vid ?stersund. 1930 hade man 750 anst?llda och 1934 s?ldes allt till SCA. (Ivar Kreuger skapade SCA 1929 och byggde ?ven ?strandsfabriken f?r amerikanska pengar).

En av Eriks August d?ttrar blev gift med Gustav G?ransson, som blev b?de VD och Styrelseordf?rande i SCA. De bodde p? B?nsovs "slott" Merlo p? vintrarna och p? somrarna i den stora herrg?rden i Galtstr?m.

Det finns tv? stora familjegravar p? Sk?nsmons kyrkog?rd, en f?r Johan August och en f?r brorsonen. En bit ifr?n ligger "Enh?rningsv?gen" som d?pts efter sl?kten. De skall ha donerat de vackra kyrkf?nstren i Sk?nsmons kyrka och ?ven gett bidrag till Kubikenborgs skola. En gren av sl?kten blev ocks? adlad med den vackra enh?rningen (h?st med spjut i pannan) som vapen och det finns ?ven en hovpredikant ?t drottning Kristina (Ericus Enh?rning) i sl?kten.

Ulf Sawert

F?ltmarskalk Johan August Sandels
Denne greve, f?ltmarskalk och riksst?th?llares farfar hette Andreas Sandel - och ?r ocks? min f?rfader. Andreas Sandel levde mellan 1671 och 1744 och var prost i Hedemora. Han gifte sig med Maria Dahlbo (1682-1739) som var svenskamerikan och bodde i Mantcreek i West Jersey, d?r hennes far ?gde en farm.

De fick flera barn varav sonen Samuel (1724-1784) och dottern Magdalena. Magdalena gifte sig sedan med kontraktsprosten i Leksand: Johan Nordman (1704-1767) med vilken hon bl. a. fick dottern Magdalena (1745-1790) som gifte sig med Eric Munktell.

Eric Munktells farfar hette Johan Munktell och var den man som 1740 startade det k?nda pappersbruket: Grycksbo bruk (oms?tter idag 1,7 miljarder). Johan Munktells morbror var den k?nde Greven Samuel Barck (en av Drottning Ulrikas n?rmaste m?n!). G?r man sedan n?gra generationer l?ngre upp kommer man till den s? k?nda kvinnan: "Stormor i Dalom"! Hon hette Margaretha Burea och kom fr?n den s? k?nda "Bure-?tten" (norrl?ndsk adelssl?kt). Margaretha Burea ?r k?nd f?r att vara anmoder till en rad k?nda sl?kter bl. a. Wallenbergs.

Tv? av Erics och Magdalenas barn hette: Gustava och Fredrik. Gustava var mormor till operas?ngaren Rudolf Walin (min mormors morfar) och Fredrik (som blev Prost) var far till den s? k?nda industriledaren Theofron Munktell. Denne Theofron anses vara ett av de st?rsta tekniska genier som funnits i Sverige. Han startade 1832 en egen mekanisk verkstad i Eskilstuna, idag heter samma bolag:
Volvo Construction Equipment! Det ?r ett av landets st?rsta bolag med en oms?ttning p? 35 miljarder, man ?r v?rldsledande p? anl?ggningsmaskiner. Theofrons verkstad byggde ocks? det f?rsta svensktillverkade ?nglokomotivet 1853: "F?rstlingen". Han anses ocks? (tillsammans med Samuel Owen) ha haft stor del i Sveriges industrialisering genom att hans f?retag utrustade andra verkst?der, ?ver hela landet, med verktygsmskiner.

Operas?ngaren Rudolf Walins mor hette Christina Bellander som ogift och hennes bror Olof Bellander blev 1827 Karl XIV Johans personlige pr?st! Var det Johan Sandels som presenterat familjen Bellander f?r kungen? Hur n?ra v?nner var Christina och kungen?

Denne Samuel utbildade sig till bergstekniker och blev 1762 bergsr?d. Han var tydligen duktig p? sitt omr?de f?r han tog bl. a. initiativ till byggandet av Str?msholms kanal och var ledare av arbetet p? S?det?lje kanal. Han var ocks? aktiv i f?rb?ttringen av kopparframst?llningen i Falu bergslag. F?r sina insatser blev han adlad av Gustav III 1772, han bytte d? efternamn till Sandels. Han gifte sig med en kvinna vid namn Chatarina Brandt och de fick sedan bl. a. sonen Johan August. Samuel som ?gde den magnifika herrg?rden Ingemarshof i Stockholm (f?rv?rvades 1766 och ans?gs som en av stadens vackraste!) ans?gs som mycket f?rm?gen, men d? han dog visade det sig att skulderna ?versteg tillg?ngarna i bouppteckningen! Hans bror Benjamin (1717-1788) ?gde en tid Furudals bruk (bel?get en 4-5 mil norr om R?ttvik). F?rmodligen hade ocks? Samuel n?got att g?ra med detta bruk? Kanske det var bruket som ruinerade honom?

Sonen Johan August Sandels skulle bli en mycket m?rklig man, han skulle g?ra en karri?r som i m?ngt och mycket p?minner om en viss Jean Baptiste Bernadottes! - fast i n?got mindre skala. Han gick fr?n att vara underl?jtnant 1777 till att sluta som f?ltmarskalk och riksst?th?llare ?ver Norge!

Han f?ddes i ett adligt hem. Tydligen visste han tidigt vad han ville f?r redan i ungdoms?ren finner vi honom i arm?n. Bara 13 ?r gammal blir han utsedd till underl?jtnant vid artilleriet och sedan rullar det p?...1808 ?r han generalmajor och nu skall hans elddop g?ras: kriget mot Ryssland st?r f?r d?rren. I detta katastrofala krig d?r Sverige f?rlorar Finland ?r det egentligen bara tv? h?gre officerare som skall utm?rka sig, den ena var Georg Carl von D?beln och den andre var Johan August Sandels!

I flera drabbningar skall Sandels sl? de ryska styrkorna trots stort numer?rt underl?ge. Han blir chef f?r 5:e brigaden och hans krigssk?deplats blir i det inre av Finland. 1808 sl?r han ryssarna vid Pulkia och lyckas f?rdriva dem fr?n Savolaks. ?ven vid "Virta bro" samma ?r besegrar Sandels, med ett tusental svenskar, en rysk styrka som inneh?ller ?ver 5000 man, detta slag har bl. a. Runeberg i sin bok "F?nriks St?ls s?gner" skrivit om.

Iallefall hj?lper inte Sandels tappra insats f?r att v?nda kriget, Sveaborgs fall och de svenska elitf?rbandens bundenhet vid norska gr?nsen, g?r att svenskarna m?ste utrymma Finland och snart st?r kriget ?ven inne i sj?lva Sverige. P? v?ren 1809 avs?tts den svenska kungen Gustav IV Adolf av den svenska arm?n. Vilken roll som Johan August spelade i detta drama vet jag inte, f?rmodligen gjorde han som m?nga andra h?gre officerare - han gjorde ingenting! L?get var katastrofalt f?r landet, man var pressad b?de fr?n Danmark/Frankrike (med Jean Baptiste Bernadotte i spetsen!) och ryssarna, man fruktade en delning av landet. Fred m?ste slutas till vilket pris som helst. Kungen, Gustav VI, ans?gs vara en katastrof och adeln (arm?n) avsatte honom i en oblodig kupp. Den 10 maj 1809 abdikerar kungen och tvingas sedan att l?mna landet.

I juni 1809 erh?ller Sandels bef?let ?ver arm?n i V?sterbotten. Han ?verraskas dock av ryssarna vid H?rnefors och blir besegrad. Bara n?gon m?nad senare f?r Sandels och hans styrkor vara med om att befria Ume?. Fred sluts mellan Sverige och Ryssland och kriget ?r slut. Sandels har nu blivit friherre (1809) och gifter sig s? med friherrinnan Ulrika Elisabeth Hermelin, 45 ?r gammal. Varf?r har han v?ntat s? l?nge med att gifta sig? Kr?vde hans adelstitel att han m?ste ha "avancerat" i karri?ren innan han hade n?got att "erbjuda" en kvinna fr?n den h?gre societ?n?

Sverige f?r en ny Kronprins i Karl Johan Bernadotte och han tar genast kommandot i landet - Sandels st?ller sig till den nye ledarens f?rfogande. S? till h?sten 1813 ?r det dags igen: Napoleon skall besegras och Sandels f?r bef?let ?ver 2:a arm?f?rdelningen och 6:e brigaden. Han segrar vid Rosslau och f?r en medalj slagen ?ver detta. Han deltager i slagen Grossbeeren, Dennewitz och s? den avg?rande drabbningen vid Leipzig den 18-19 oktober. Hans insatser i dessa slag vet jag inget om, det enda jag vet ?r att det svenska r?rliga artilleriet anv?ndes flitigt i dessa slag, ?ven en del stormstyrkor. Merparten av de svenska soldaterna var dock passiva -de sparades f?r kommande uppgifter.

Napoleons arm?er besegras och svenskarna rycker v?sterut. Sandels deltager 1814 i bel?gringen av staden Maastricht och i juli f?r han bef?let ?ver 2:a f?rdelningen i det korta f?ltt?get mot Norge. 1815 upph?js Johan till greve och 1818 blir han general av infanteriet. Samma ?r utses han av den nye konungen Karl XIV Johan till riksst?th?llare ?ver Norge, en post han skulle inneha till 1827 - d? han kom i br?k med kungen ang?ende norrm?nnens 17:maj firande. Karl Johan tyckte att Sandels var f?r medg?rlig mot norrm?nnen och Sandels avg?r. Av de fyra riksst?th?llarna som Norge haft fram till sj?lvst?ndigheten anses Johan August ha gjort den st?rsta insatsen, han var omtyckt av b?de manskapet och norrm?nnen. Vid riksdagen 1817-1818 f?rde Sandels lantmarskalkstaven.

I strid var Sandels k?nd f?r sitt orubbliga lugn och sin kallblodighet. Han var en flitig och effektiv adminstrat?r och var ?ven k?nd f?r sin g?stfrihet. Precis som Karl Johan hade han ett h?ftigt hum?r! 1817 f?r han Serafimerordern och 1818 blir han "en av rikets herrar". Han var ?ven kansler f?r Kristiania Universitet 1819-1824.

Paret Sandels fick flera barn men vi skall h?r bara f?lja sonen Samuel August (1810-1892). Jag vet n?stan inget om honom bara att han blev milit?r och gifte sig med adelsdamen Hedvig Tersmeden (1829-1899). Han var kammarherre hos drottningen(D?sir?e) 1840 och blev Serafimerriddare 1878. Hedvigs far hette Jakob Johan Tersmeden och var f?dd p? den stora herrg?rden Hinseberg i V?rmland. D?r drev sl?kten Tersmeden ett j?rnbruk som s? sm?ningom blev ett pappersbruk. Sl?kten drev en rad olika bruk runtom i landet, n?mnas kan: Ramn?s (k?ttingar) och Larsbo bruk.

Tersmeden h?rstammar delvis fr?n en av "Stormor i Daloms" d?ttrar, n?mligen Anna Troilia (som jag h?rstammar fr?n i hennes 1:a ?ktenskap med prosten i Falun: Lars Blackstadia) som i sitt andra ?ktenskap gifte sig med Henric Teet. En bror till Anna, Zacarias Troilius, var f?rfader till den k?nde skriftst?llaren Olof Lagercrantz! (d?r ?ven greve?tten Hamilton finns med). Henric Teet och hans Anna fick sedan dottern Christina (1644-1730) som gifte sig med Petrus Gangia, som i sin tur fick dottern Elisabeth. Hon blev gift med Jacob Tersmeden (1683-1751) som adlades 1751.

H?r g?r allts? linjerna ihop och det lustiga ?r: att jag ?r sl?kt med B?DE Samuel Sandels och hans fru Hedvig Tersmeden! Denne Hedvigs mor hette Henrietta Adelsw?rd (1805-1829) och hon hade sannerligen "fin" h?rkomst. Bland hennes anf?drer finns bl. a. sl?kterna: von Fersen, Sparre, Wachtmeister af M?ls?ker.

Paret f?r sedan en dotter vid namn Augusta (1853-1941) som gifte sig med den tyske greven: Philipp Graf zu Eulenburg (1847-1921). Han skulle sedan bli upph?jd av den Preussiske Kejsaren Vilhelm II till: F?rst zu Eulenburg und Hertelfeld. Denna sl?kt hade haft h?ga poster i den Preussiska staten bl .a inrikesministrar. Sj?lv var Philipp en tid amabassad?r i Wien och han var ?ven n?ra v?n med Kejsaren i m?nga ?r men kom i on?d 1907 och fick l?mna hovet. Sl?kten har ?gt minst tv? slott i Ost-Preussen: Gallingen och Liebenberg, hur det ?r idag vet jag inte d? omr?det ju ?r ryskt.

De fick bl. a. dottern: Viktoria (1886-1967) som 1909 gifte sig med professorn Otto Haas-Heye. De fick i sin tur dottern: Ottora Maria (1910-2002). Ottora gifte sig med den svenske greven: Carl Ludvig Douglas (1908-1951) och de fick bl. a. tv? d?ttrar.

De tv? d?ttrarna gifter sedan in sig i furstehuset Wittelsbach och hertigsl?kten: Spencer-Churchill! Det blir sedan f?rgreningar b?de till furstehusen Liechtenstein och W?rtemberg. Spencer-Churchill ?r en sl?kt med l?nga anor i England. En av de mest k?nda personerna i denna hertigsl?kt var: Sir Winston Spencer-Churchill, legendarisk premi?rminister i England under 2:a v?rldskriget. Han f?ddes p? stamgodset Blenheim Palace -
som byggdes av Englands drottning som tack f?r vad den store f?ltherren: John Churchill, Duke of Marlborough, hade utr?ttat f?r nationen. Denna ?tt ?r ocks? sl?kt med: Washingtons, greve?tten Gage och finansfamiljen Vanderbilts!

Till sist kan jag bara n?mna ocks? att i denna Sandels sl?kt har det funnits flera framst?ende fotografer och ?ven en k?nd konstn?r: G?sta Sandels (1887-1919).

Ulf Sawert

Poesi fr?n Junisk?r!
Tankesmedjan Buri presenterar h?rmed en dikt och n?gra ordspr?k av Ulf Sawert:

En sommar?

En sommar? ?r du, Aln?n, men "h?st?n" ?r ett b?ttre namn! L?ng och vidstr?ckt breder du ut dig, med R?d?n kring din barm.

En naturlig oas med vila och gr?nska, f?r storstadens utmattade folk.

En sago?! Fast kluven ?r du. I norr - en lantlig idyll med f?r, kor, f?gelreservat, i s?der - badlivets larm, soldr?nkta str?nder.

H?sthagarna och ?ngarna lyser av prakt i solens sken, i de idylliska kaf?erna: Lustg?rden och Hamnstugan g?r kaffepannan varm!

Du ligger s? strategiskt r?tt, med Indals?lvens delta i norr och Ljungans mynning i s?der, vaktar du Sundsvalls hamn ifr?n havets ok?nda faror...

Vila ut du alarnas ?, din storhetstid ?r f?rbi! D? du var en f?rskr?ckande vulkan - och mullrade vida omkring.

Hartung, B?nk?s, N?s och ?lva, inbjuder dig alla till sommarromantik. Till skimrande solnedg?ngar p?: poeternas dr?mmande friar?!

Denna dikt finns ?ven som en s?ng p? min CD: "Junisk?ren".


Ordspr?k

"Dj?vulen st?r f?r de snabba klippen - Gud g?r l?ngsamt fram"

"K?mpa f?r din oskuld - den ?r halva ditt liv!"

"Arbeta med din egen inre utveckling, och du skall finna k?rleken"

"Heta blickar - stora svek!"

"Den som gapar b?st, sviker mest!"

"Pausen ?r en n?dv?ndighet f?r fortsatt expansion"

"?rnen d?r i f?ngenskap"

"Det ?r lika l?tt att finna en jungfru i Sverige som att hitta en n?l i en h?stack!"

"N?r frukten ?r mogen ramlar den ned av sig sj?lv"

"Det ?r r?tternas djup som best?mmer tr?dets h?jd"

"F?rberedelserna ?r det st?rsta jobbet"

"95% av svenska folket lider av prestations?ngest"

"?r du bland ytliga m?nniskor...var tyst"

GLAD MIDSOMMAR!!

Ulf.

Valet 2006
Snart ?r det val! Hur kommer det att g?? Ja, det vet man inte...men ?rets val ser ut att bli ett av de tristaste p? l?nge!? Var finns de stora debatt?rerna, de stora fr?gorna, ideologierna?

"Alliansen f?r sverige" ser ut att ha enats ut?t och det ?r ju bra! Men intrycket av dessa fyra sympatiska partiledare kan l?tt bli n?got av: "myspyspersoner". Var finns profileringen? En fr?ga man kan st?lla sig n?r man ser denna "velour-familj": ?r dessa personer n?got att luta sig emot ocks? d? "?skan g?r"?

Att det beh?vs ett regimskifte ?r ju uppenbart. Socialdemokraternas maktarrogans har ju varit rent otrolig under senare ?r. Jag kan inte f?rst? att partiet kan f? s? h?ga siffror i opinionsm?tningarna efter alla skandaler. Socialdemokraterna st?rsta problem ?r dess "ok?nslighet". Man kan inte lyssna till varningar av olika slag eller till enskilda personer. Man bara k?r p? i samma gamla fotsp?r, ?r efter ?r...man tycks mena: "s? h?r har vi alltid gjort tidigare och det har g?tt bra, d?rf?r forts?tter vi som vanligt". L?t mig ta n?gra exempel.

Arbetsl?sheten (den verkliga!) i sverige uppskattas av olika k?llor till runt 20% av den arbetsf?ra befolkningen. Man har d? r?knat in alla som idag g?r p? timmanst?llning, som ?r deltidsarbetsl?s, som studerar fast dom vill ha jobb, "frivilligt" f?rtidspensionerade osv. det blir ung. 1 miljon svenskar! Enligt socialdemokraterna ?r dock arbetsl?sheten (den ?ppna) bara runt 5-6%. Jag tror att den f?rsta siffran ?r den verkliga, d? jag m?ter s? m?nga personer ute i vardagslivet som antingen ?r deltidsarbetsl?s, studerar eller st?mplar, det ?r var och varannan person! Socialdemokraterna vill inte se verkligheten som den ?r.

Ett annat exempel: Amalgamfr?gan. Det har nu gjorts ung. 1000 unders?kningar ang?ende detta ?mne och fortfarande har inte Socialstyrelsen (styrt av socialdemokraterna) g?tt ut och varnat varken l?kark?ren eller det svenska folket hur farligt detta ?mne ?r! Amalgam best?r av 50% kvicksilver, som ?r ett av jordens farligaste nervgifter!! Detta ?mne har allts? en stor del av sveriges befolkning I MUNNEN!! En tanke...t?nk om ung. h?lften av alla l?ngtidssjukskrivna i detta land som f?tt diagnosen "utbr?nd" eller "psykiskt sjuk" i sj?lva verket skulle vara kvicksilverf?rgiftade? Nu pratar vi om HUNDRATUSENTALS M?NNISKOR! Socialdemokraterna tiger...som vanligt.

Barnomsorgen ?r en annan fr?ga d?r vi ser partiets brist p? ?ppenhet f?r flexibla l?sningar. Unders?kningar fr?n bl .a. Canada, visar att m?nga barn blir disharmoniska och aggresiva av kollektiv barnomsorg. De kan visa vetenskapliga fakta p? att det inte ?r nyttigt f?r ett barn som bara ?r 1 ?r att l?mnas bort fr?n "hemmets lugna vr?". S?dant viftas bara bort av socialdemokraterna, man bryr sig inte om att barn far illa! Alla f?rs?k att inf?ra valfrihet i barnomsorgen mottarbetas best?mt av partiet.

Eller...l?t mig ta ett mera personligt exempel: Jag har skrivit till Statsministern (G?ran Persson) ang?ende en uppt?ckt jag gjort i min sl?ktforskning. Jag tror mig ha hittat en hemlig son till Karl XIV Johan (en av sveriges mest k?nda personer)! Han hette Rudolf Walin (1820-1868) och var en k?nd operas?ngare i mitten p? 1800-talet - han var min mormors morfar. Jag skickade med skrifligt material i mitt brev och hoppades att bli tagen p? allvar. Vad h?nder...ingen svarar, ingen reagerar. Det minsta jag trott skulle ske var att n?gon myndighet skulle ha kontaktat mig och bett mig komma ned till Stockholm och visa upp mitt material. Men nej...ingenting h?nder. S? fungerar sverige under socialdemokraterna, man sopar allt kontroversiellt och nya uppt?ckter "under mattan", man tiger ihj?l m?nniskor, det ?r lugnast s?.

Det tycks som om alla etablerade partier har kommit ?verens om att h?lla EU-debatten borta fr?n ?rets valr?relse, detta ?r ju synd d? den ?r s? viktig. Enligt Lars Wohlin, s? st?r Bryssel idag f?r 60% av den svenska lagstiftningen!! Detta ber?ttade aldrig politikerna f?r oss d? man "lirkade" in oss i unionen 1995. D? lovade man vitt och brett att det bara var n?gra enstaka fr?gor som skulle best?mmas av Bryssel. Inte heller skulle knarket och smugglingen ?ka om vi f?rlorade r?tten att kontrollera gr?nserna. BER?TTA NU F?R DET SVENSKA FOLKET SANNINGEN OM VAD SOM SKER!! Ber?tta om hur EU h?ller p? att bli en "superstat" med egen President, egen utrikesminister (och d?rmed utrikespolitik), egen arm?, egen polis, egen valuta etc. och hur knarket "v?ller" in i landet.

Junilistan d?? Jag tycker det ?r bra att det kommer fram nya partier och det b?sta med Junilistan ?r ju att man ?r EU-skeptisk! Men hur g?r det egentligen f?r detta parti...Lars Wohlins avhopp var enligt min mening en katastrof f?r partiet, i ett slag f?rlorade man f?rmodligen halva v?ljark?ren (de borgerliga?). Jag vet inte de verkliga motiven f?r avhoppet men Wohlins sorti innebar en allvarlig dr?nering av det "intellektuella kapitalet" inom partiet. Uttagningen av riksdagskandidater i Stockholmsomr?det har inte heller f?rb?ttrat partiets trov?rdighet. Det visade sig att var tredje kandidat var antingen god v?n eller sl?kt med n?gon i valberedningen. Det mest sorgliga av allt var ju att Partiledaren Nils Lundgren sedan gick ut och sade att allt g?tt perfekt till och att han hade fullt f?rtroende f?r valberedningen!

Nu ?r kandidaterna nominerade och finns att besk?da p? partiets hemsida. ?r Nils Lundgren n?jd med kandidaterna? Tycker han att de personer som valts ut verkar vara "driftiga personer" som klarar av att driva en egen valr?relse? Hur m?nga av kandidaterna ?r k?nda av det svenska folket (eller ens i hemkommunen)? Hur kan Partistyrelsen vara s?ker p? att den s? solkara "nepotism" som f?rekom i Stockholm inte kan ha f?rekommit ocks? i andra delar av landet? Borde inte det parti som s? h?rt kr?ver att utn?mningarna av cheferna till de statliga f?retagen skall vara opartiska f?rst och fr?mst "sopa framf?r sin egen d?rr"? Finns det utrymme f?r "borgerliga riksdagskandidater" inom Junilistan? H?ller partiet p? att bli ett st?dparti f?r socialdemokraterna?

Jag tycker ocks? att man skall s?nka gr?nsen f?r partier att komma in i riksdagen till 2%, det skulle vitalisera demokratin i landet!

Du gamla du fria...

Ulf Sawert

Filosofi
Filosofi ar ett stort amne! Det handlar om att forst? manniskor och samhallen, hur allting fungerar och hor ihop. N?gra stora filosofer i historien var: Aristoteles, Platon, Sokrates, Cicero, de levde for lange sedan men deras tankar fortsatter att engagera folk an idag. N?gra mer "moderna" filosofer var: Montesquieu, John Stuart Mill, Hegel, Kant, John Locke, Adam Smith, Marx, Rousseau, Edmund Burke.

Flera av dessa "tankare" har f?tt inspirera organisationer och politiska partier som tagit upp deras ideer och tankar och drivit dem p? olika vis. Edmund Burke t. ex. brukar ses som konservatismens fader och John Stuart Mill anses som liberalismens stora forfader. Kommunisterna har ofta haft Marx som idol och laromastare och Adam Smith brukar kallas for: "kapitalismens fader".

Egentligen handlar all politik om en overgripande sak: HUR MYCKET SKALL STATEN LAGGA SIG I MEDBORGARNAS LIV? Detta har man sedan diskuterat anda fr?n antikens dagar, de konservativa anser att staten bara skall syssla med det absolut nodvandigaste som t. ex. polis, sjukv?rd, forsvar. Medans socialister (Bernsteins arvtagare) vill ha stor inblandning fr?n statens sida.

En av mina absoluta favoriter ar: Montesquie! Han var en bildad baron fr?n Frankrike som har f?tt betyda mycket for dagens moderna statsskick. Han betonade vikten av "maktfordelning" i samhallet. Enligt honom skulle det finnas tre storheter som "bevakade varandra": Monarken (eller dagens President) skulle kontrolleras av ett parlament, valt av folket. Detta parlament skulle i sin tur vara uppdelat i tv? "kamrar", ett for folkrepresentanterna och ett for den samlade aristokratin (som skulle st? for kontinuitet och bildning, se brittiska overhuset!). Det tredje "makt-benet" var: Domstolarna (idag Hogsta Domstolen), de skulle kontrollera att ingen brot mot den skrivna lagen eller landets "konstitution". Genom detta "blandade" statsskick skulle man enligt Montesquie f? det basta styrelseskicket. USA:s styrelseskick bygger mycket p? denna tes om maktfordelning.

Hela detta synsatt bygger p? slutsatsen: att makt korrumperar och att den som har makt alltid m?ste kontrolleras av andra personer.

En annan intressant tankare och politiker var Edmund Burke. Han menade att alla forandringar i samhallet m?ste g? sakta och genomforas varsamt. Han ans?g att det finns s? m?nga olika aspekter p? fr?gor och problem och att samhallet ar s? komplicerat att man aldrig fick "leka politik". Han forholl sig mycket kritisk till franska revolutionen... och han fick ju faktiskt ratt dar till slut! Han menade att det kunde vara latt att "kasta av sig n?gonting" men sv?rare att "ersatta detta" med n?got battre! Vidare ans?g han att de viktigaste faktorerna inte alltid syntes (eller gick att mata) utan att de kunde vara "fordolda" i samhallsbyggnaden och darfor m?ste man ha stor respekt for traditioner som fungerat genom seklernas g?ng, tiden visade vad som var ratt!

John Locke ar en annan intressant tankare. Han forde fram begreppet property. Han menade att det fanns en sfar runt en manniska som staten inte fick rora, den bestod av: individens liv, halsa och frihet - property. Ju friare individen var ju mera motiverad skulle hon bli att arbeta for sig sjalv och de sina - och darmed verka for nationens basta! Adam Smith talar ocks? om detta: att d? manniskor verkar for sig sjalva s? tjanar hela samhallet p? det. Den "osynliga handen" (marknaden) lagger allt till ratta! I USA har Lockes och Adam Smith:s tankar vunnit starkt insteg.

N?gra kanda citat fr?n John Stuart Mill: "Nast sjalviskheten ar den formamsta orsaken till missbel?tenhet med livet brist p? andlig odling". Vidare: "Det ar battre att vara en otillfredsstalld Sokrates an en tillfredsstalld d?re". Han myntade ocks? begrepp som: "kollektiva medelm?ttor" (ang. demokratins avigsidor) och "spekulativ talang" - som han menade att en framg?ngsrik politiker m?ste ha!

Ett citat fr?n Hegel: "Bara en tankande manniska ar en fri manniska!"

Winston Churchill har ocks? sagt en del kloka ord som t. ex.: "Ju langre bak?t du kommer, ju langre fram?t kan du se!"

L?t mig f? avsluta detta inlagg med ett citat fr?n USA:s forste President George Washington: "Av alla de seder och bruk, som leder till politiskt valst?nd, ar religionen och moralen de mest oundganliga". Kanske n?got for svenska politiker att funder over...!?

Glom nu inte bort - kara lasare - att besoka Juniskaren i sommar med dess trevliga sm?b?tshamn och mysiga Cafe! (ligger langst in i Bodviken).

Trevligt nationaldagsfirande! (sjalvaste Kronprinsessan Victoria kommer till Sundsvall imorgon!).

Ulf Sawert

Monarkins framtid
Kommer monarkin att overleva i Sverige? Tveksamt. Problemet ar ju att den ar s? kanslig, det behovs s? lite for att den skall taga slut. Allt hanger p? de enskilda personerna, om de ar kompetenta och dugliga.

Det finns bara 7 monarkier kvar i europa. Dessa ar: Spanien, Nederlanderna, Belgien, England, Danmark, Norge och Sverige. Sedan finns det ytterliggare 3 furstendomen: Liechtenstein, Luxemburg och Monaco.

Sverige har allts? ett blandat statsskick, man har b?de demokrati och monarki. I monarkier s? ar statschefen av kunglig bord och skall representera landet vid olika tillstallningar som t. ex. statsbesok. Kungahusen ses som en del av landets marknadsforing utomlands, det ger lite extra "krydda" ?t landet! Kungen eller Drottningen kan dock spela stora roller vid nodsituationer, man fungerar d? som en samlande kraft for landets enhet. Under 2:a varldskriget s? spelade Kung H?kon VII i Norge en s?dan roll och under ett allvarligt kuppforsok i Spanien 1981 spelade Kung Juan Carlos en viktig roll for forsvaret av demokratin. V?r egen Kung Carl XVI Gustav tradde ocks? fram och gav folket trost efter den v?ra Tsunamikatastrofen. Harav ser vi att monarker fortfarande kan spela aktiva roller i vissa situationer.

Problemen uppkommer dock nar det blir skandaler och d? de utvalda personerna inte anses h?lla m?ttet - varken d? det galler kunskaper som moraliskt. I England t. ex. har det varit stora problem med bl. a. sv?ra uppslitande skillsmassor. Aven Danmark har haft s?dana probelm. Har ser vi hur s?rbart systemet ar och hur latt saker kan sp?ra ur! Man f?r helt enkelt ha kvar systemet s? lange det g?r...

Hitintills tycker jag den svenske Kungen och Drottningen skott sig bra men ingen kan ju veta hur det skall g? i framtiden. Jag stoder dock kraven p? att Kungahuset skall visa storre oppenhet nar det galler apanaget. Jag tycker att det ar sjalvklart att b?de Kungen och hans barn skall betala ur egen ficka (allts? inte skattepengar) d? man har "privata" utgifter. Jag menar d? s?nt som: semestrar, inkop av klader for privat bruk, bilar for privat bruk osv. Sedan tycker jag nog att det bara ar Kronprinsessan Victoria som skall bli forsorjd av apanaget, inte de andra barnen. For Victoria ar det ju fr?gan om ett heltidsjobb.

Jag tycker ocks? att den svenska Kungen borde mer aktivt arbeta for det svenska naringslivet utomlands. Jag vet att den Belgiska Kungen: Albert II, har gjort stora insatser for landets naringslivet.

Jag anser vidare att man skulle kunna lagga bort titlar som: "Ers majestat"...osv. Det hor liksom inte hemma i ett modernt samhalle att tala s?.

Att slotten h?lls i gott skick tycker jag ar mycket viktigt, de ar som museer och talar till oss om g?ngna tider. Historia och rotterna bak?t ar livsviktigt for ett folk (och aven for enskilda!) - bara genom att forst blicka bak?t kan vi sedan blicka fram?t!

Jo...jag kan bara namna det: att jag (bevisligen) ar slakt med furstenhusen: Liechtenstein, Wittelsbach, Wurtemberg. hertigslakten: Spencer-Churchill och greveatterna: Barck, Sandels, Hamilton och Douglas.

Ulf Sawert.