Två nya böcker recenseras i detta inlägg, "Nionde arméns undergång" av Niclas Sennerteg och "James Bond - en fadersgestalt" skriven av Gunnar Bond James Schäfer från Kalmar.
Om vi börjar med Niclas Sennertegs utmärkta bok om nionde arméns sista strid...jag blev verkligen förvånad då jag läste den...den var så bra! Kan inte förstå varför man inte har hört talas mer om denne svenske författare!? Boken är ett mästerverk från början till slut...otroligt välskriven med mycket ingående kunskaper i ämnet! Vi får följa nionde arméns kamp mot en övermäktig fiende (ryssarna) de sista skälvande veckorna av Tredje Riket. Generalen Theodor Busse gör allt som står i hans makt för att stoppa de ryska arméerna från att gå över Oder och inta Berlin.
I några dagar lyckas man förhindra att ryssarna bryter igenom men till slut får man ge sig...man blir inringad och slutet närmar sig. I detta läge bestämmer sig Busse på att satsa allt på ett kort och försöka bryta sig igenom och nå General Wencks tolfte armé som befinner sig nära de amerikanska linjerna i väst - man vill hellre kapitulera för dem än inför ryssarna. Med mycket stora förluster lyckas man till slut och ung. 50 000 man lyckas ta sig fram till Wenck. Boken är utmärkt skriven och kommer säkert att översättas till andra språk...denne Niclas Sennerteg är ett geni!
Nu till den adnra boken...den om James Bond skriven av min vän Gunnar Schäfer. Boken är skriven som en biografi om Gunnars liv...hur han gradvis förvandlas till att bli...James Bond! Redan som barn blir han fascinerad av Bond och detta intresse bara växer och växer ju äldre han blir....till slut går han helt upp i denna agent och hans värld - han beslutar sig för att starta världens enda Bond-muséum (i Nybro).
Där har han lagt ned stora ansträngningar - och mycket pengar - på att skapa en förstklassisk anläggning! Det finns ingen hejd på vad han har skapat där...bondbilar, egen biograf, flipperspel med Bondlayout, en massa Bond-prylar, Bond-barer osv. Boken har en snygg layout och har inlägg med röda sidor där det finns fina bilder. Man får reda på mycket om både personen Gunnar och James Bonds värld.
Gunnar växte upp under svåra och knappa förhållanden och har fått kämpa hårt i livet. Hans stora saknad efter en fader (hans tyska far försvann då han var 2 år) har präglat honom för livet...en ny faderfigur fann han i Ian Flemming och hans skapade agentfigur: James Bond. Jag träffade Gunnar under Hundra Höjdare Galan våren 2007 i Stockholm (Södra Teatern), Vi vart inbjuden av Kanal 5 att medverka i Fredrik o Filips stora gala där...jag med en av mina sånger (sjöngs av Magnus Carlson från Weeping Willows) och han bjöd på en dansshow tillsammans med Jeanette Winroth). Bägge våras framträdande gjorde stor succé!
Gunnar är också tennisintresserad, precis som jag, och sportar tydligen mycket. Han är 5 år äldre än mig (55 år) och äger ett bildelsföretag i Nybro, själv bor han i ett hus i Kalmar (Goldeneye). Han har även ett hus i Borgholm. Eftersom han investerat betydande belopp i sitt muséum kan jag bara antaga att hans affärer går ganska bra! Gunnar har också ett otroligt kontaktnär, inte bara i Kalmarområdet utan över hela "Bond-världen"! Han samarbetar med konstnärer från Glasriket som bl. a. gör Bond-glas åt honom. Han har också funderingar att någon gång kanske flytta muséet till någon storstad...vilket jag tycker låter intressant, kanske att det då skulle kunna börja generera stora intäkter och en massa besökande?
Gunnar är väldigt öppen i boken och väjer inte för att berätta verkligt svåra saker han gått igenom. Kanske har allt detta format honom till den kreativa och driftiga person han är idag. Tycker verkligen att han lyckats med en hel del i livet...bra gjort Gunnar!!
Vad tycker jag då om agenten James Bond...jo, jag anser att de bästa Bond-filmerna är med Sean Connery i huvudrollen (första 6 filmerna), det är egentligen bara dessa filmer som jag tycker är spännande! Sedan kom Roger More-eran och filmerna blev mera som komedier, allvaret försvann. Sean Connery var också stor och atletisk och passade verkligen bra som hemlig agent. Handlingen var också enklara och framförallt tempot var lägre i hans filmer...de var mera realistiska! De nya Bondarna är också lite väl klena och småväxta...Daniel Craig har också en tendens att spela över känslomässigt med allt sitt frustande och flämtande.
Actionscenerna har tagit över handlingen i de nyare filmerna och tempot är alldeles för högt...man hinner helt enkelt inte med som tittare. Sedan har det blivit på tok för mycket orealistiska scener...allt för att tillfredsställa den yngre publiken?
Den bästa Bond-filmen anser jag vara: Thunderball. Lagom action ocn fantastisk fina undervattenscener i slutet på filmen. De tre bästa låtarna anser jag vara: All Time High (Octopussy, Rita Coolidge), For Your Eyes Only (Sheena Easten), Thunderball (Tom Jones). Ulf.
Länk nedan till video med dansshow med Gunnar och Jeanette.
https://www.youtube.com/watch?v=jawivRvXULU
