Poesi fr?n Junisk?r!
Tankesmedjan Buri presenterar h?rmed en dikt och n?gra ordspr?k av Ulf Sawert:

En sommar?

En sommar? ?r du, Aln?n, men "h?st?n" ?r ett b?ttre namn! L?ng och vidstr?ckt breder du ut dig, med R?d?n kring din barm.

En naturlig oas med vila och gr?nska, f?r storstadens utmattade folk.

En sago?! Fast kluven ?r du. I norr - en lantlig idyll med f?r, kor, f?gelreservat, i s?der - badlivets larm, soldr?nkta str?nder.

H?sthagarna och ?ngarna lyser av prakt i solens sken, i de idylliska kaf?erna: Lustg?rden och Hamnstugan g?r kaffepannan varm!

Du ligger s? strategiskt r?tt, med Indals?lvens delta i norr och Ljungans mynning i s?der, vaktar du Sundsvalls hamn ifr?n havets ok?nda faror...

Vila ut du alarnas ?, din storhetstid ?r f?rbi! D? du var en f?rskr?ckande vulkan - och mullrade vida omkring.

Hartung, B?nk?s, N?s och ?lva, inbjuder dig alla till sommarromantik. Till skimrande solnedg?ngar p?: poeternas dr?mmande friar?!

Denna dikt finns ?ven som en s?ng p? min CD: "Junisk?ren".


Ordspr?k

"Dj?vulen st?r f?r de snabba klippen - Gud g?r l?ngsamt fram"

"K?mpa f?r din oskuld - den ?r halva ditt liv!"

"Arbeta med din egen inre utveckling, och du skall finna k?rleken"

"Heta blickar - stora svek!"

"Den som gapar b?st, sviker mest!"

"Pausen ?r en n?dv?ndighet f?r fortsatt expansion"

"?rnen d?r i f?ngenskap"

"Det ?r lika l?tt att finna en jungfru i Sverige som att hitta en n?l i en h?stack!"

"N?r frukten ?r mogen ramlar den ned av sig sj?lv"

"Det ?r r?tternas djup som best?mmer tr?dets h?jd"

"F?rberedelserna ?r det st?rsta jobbet"

"95% av svenska folket lider av prestations?ngest"

"?r du bland ytliga m?nniskor...var tyst"

GLAD MIDSOMMAR!!

Ulf.

Valet 2006
Snart ?r det val! Hur kommer det att g?? Ja, det vet man inte...men ?rets val ser ut att bli ett av de tristaste p? l?nge!? Var finns de stora debatt?rerna, de stora fr?gorna, ideologierna?

"Alliansen f?r sverige" ser ut att ha enats ut?t och det ?r ju bra! Men intrycket av dessa fyra sympatiska partiledare kan l?tt bli n?got av: "myspyspersoner". Var finns profileringen? En fr?ga man kan st?lla sig n?r man ser denna "velour-familj": ?r dessa personer n?got att luta sig emot ocks? d? "?skan g?r"?

Att det beh?vs ett regimskifte ?r ju uppenbart. Socialdemokraternas maktarrogans har ju varit rent otrolig under senare ?r. Jag kan inte f?rst? att partiet kan f? s? h?ga siffror i opinionsm?tningarna efter alla skandaler. Socialdemokraterna st?rsta problem ?r dess "ok?nslighet". Man kan inte lyssna till varningar av olika slag eller till enskilda personer. Man bara k?r p? i samma gamla fotsp?r, ?r efter ?r...man tycks mena: "s? h?r har vi alltid gjort tidigare och det har g?tt bra, d?rf?r forts?tter vi som vanligt". L?t mig ta n?gra exempel.

Arbetsl?sheten (den verkliga!) i sverige uppskattas av olika k?llor till runt 20% av den arbetsf?ra befolkningen. Man har d? r?knat in alla som idag g?r p? timmanst?llning, som ?r deltidsarbetsl?s, som studerar fast dom vill ha jobb, "frivilligt" f?rtidspensionerade osv. det blir ung. 1 miljon svenskar! Enligt socialdemokraterna ?r dock arbetsl?sheten (den ?ppna) bara runt 5-6%. Jag tror att den f?rsta siffran ?r den verkliga, d? jag m?ter s? m?nga personer ute i vardagslivet som antingen ?r deltidsarbetsl?s, studerar eller st?mplar, det ?r var och varannan person! Socialdemokraterna vill inte se verkligheten som den ?r.

Ett annat exempel: Amalgamfr?gan. Det har nu gjorts ung. 1000 unders?kningar ang?ende detta ?mne och fortfarande har inte Socialstyrelsen (styrt av socialdemokraterna) g?tt ut och varnat varken l?kark?ren eller det svenska folket hur farligt detta ?mne ?r! Amalgam best?r av 50% kvicksilver, som ?r ett av jordens farligaste nervgifter!! Detta ?mne har allts? en stor del av sveriges befolkning I MUNNEN!! En tanke...t?nk om ung. h?lften av alla l?ngtidssjukskrivna i detta land som f?tt diagnosen "utbr?nd" eller "psykiskt sjuk" i sj?lva verket skulle vara kvicksilverf?rgiftade? Nu pratar vi om HUNDRATUSENTALS M?NNISKOR! Socialdemokraterna tiger...som vanligt.

Barnomsorgen ?r en annan fr?ga d?r vi ser partiets brist p? ?ppenhet f?r flexibla l?sningar. Unders?kningar fr?n bl .a. Canada, visar att m?nga barn blir disharmoniska och aggresiva av kollektiv barnomsorg. De kan visa vetenskapliga fakta p? att det inte ?r nyttigt f?r ett barn som bara ?r 1 ?r att l?mnas bort fr?n "hemmets lugna vr?". S?dant viftas bara bort av socialdemokraterna, man bryr sig inte om att barn far illa! Alla f?rs?k att inf?ra valfrihet i barnomsorgen mottarbetas best?mt av partiet.

Eller...l?t mig ta ett mera personligt exempel: Jag har skrivit till Statsministern (G?ran Persson) ang?ende en uppt?ckt jag gjort i min sl?ktforskning. Jag tror mig ha hittat en hemlig son till Karl XIV Johan (en av sveriges mest k?nda personer)! Han hette Rudolf Walin (1820-1868) och var en k?nd operas?ngare i mitten p? 1800-talet - han var min mormors morfar. Jag skickade med skrifligt material i mitt brev och hoppades att bli tagen p? allvar. Vad h?nder...ingen svarar, ingen reagerar. Det minsta jag trott skulle ske var att n?gon myndighet skulle ha kontaktat mig och bett mig komma ned till Stockholm och visa upp mitt material. Men nej...ingenting h?nder. S? fungerar sverige under socialdemokraterna, man sopar allt kontroversiellt och nya uppt?ckter "under mattan", man tiger ihj?l m?nniskor, det ?r lugnast s?.

Det tycks som om alla etablerade partier har kommit ?verens om att h?lla EU-debatten borta fr?n ?rets valr?relse, detta ?r ju synd d? den ?r s? viktig. Enligt Lars Wohlin, s? st?r Bryssel idag f?r 60% av den svenska lagstiftningen!! Detta ber?ttade aldrig politikerna f?r oss d? man "lirkade" in oss i unionen 1995. D? lovade man vitt och brett att det bara var n?gra enstaka fr?gor som skulle best?mmas av Bryssel. Inte heller skulle knarket och smugglingen ?ka om vi f?rlorade r?tten att kontrollera gr?nserna. BER?TTA NU F?R DET SVENSKA FOLKET SANNINGEN OM VAD SOM SKER!! Ber?tta om hur EU h?ller p? att bli en "superstat" med egen President, egen utrikesminister (och d?rmed utrikespolitik), egen arm?, egen polis, egen valuta etc. och hur knarket "v?ller" in i landet.

Junilistan d?? Jag tycker det ?r bra att det kommer fram nya partier och det b?sta med Junilistan ?r ju att man ?r EU-skeptisk! Men hur g?r det egentligen f?r detta parti...Lars Wohlins avhopp var enligt min mening en katastrof f?r partiet, i ett slag f?rlorade man f?rmodligen halva v?ljark?ren (de borgerliga?). Jag vet inte de verkliga motiven f?r avhoppet men Wohlins sorti innebar en allvarlig dr?nering av det "intellektuella kapitalet" inom partiet. Uttagningen av riksdagskandidater i Stockholmsomr?det har inte heller f?rb?ttrat partiets trov?rdighet. Det visade sig att var tredje kandidat var antingen god v?n eller sl?kt med n?gon i valberedningen. Det mest sorgliga av allt var ju att Partiledaren Nils Lundgren sedan gick ut och sade att allt g?tt perfekt till och att han hade fullt f?rtroende f?r valberedningen!

Nu ?r kandidaterna nominerade och finns att besk?da p? partiets hemsida. ?r Nils Lundgren n?jd med kandidaterna? Tycker han att de personer som valts ut verkar vara "driftiga personer" som klarar av att driva en egen valr?relse? Hur m?nga av kandidaterna ?r k?nda av det svenska folket (eller ens i hemkommunen)? Hur kan Partistyrelsen vara s?ker p? att den s? solkara "nepotism" som f?rekom i Stockholm inte kan ha f?rekommit ocks? i andra delar av landet? Borde inte det parti som s? h?rt kr?ver att utn?mningarna av cheferna till de statliga f?retagen skall vara opartiska f?rst och fr?mst "sopa framf?r sin egen d?rr"? Finns det utrymme f?r "borgerliga riksdagskandidater" inom Junilistan? H?ller partiet p? att bli ett st?dparti f?r socialdemokraterna?

Jag tycker ocks? att man skall s?nka gr?nsen f?r partier att komma in i riksdagen till 2%, det skulle vitalisera demokratin i landet!

Du gamla du fria...

Ulf Sawert

Filosofi
Filosofi ar ett stort amne! Det handlar om att forst? manniskor och samhallen, hur allting fungerar och hor ihop. N?gra stora filosofer i historien var: Aristoteles, Platon, Sokrates, Cicero, de levde for lange sedan men deras tankar fortsatter att engagera folk an idag. N?gra mer "moderna" filosofer var: Montesquieu, John Stuart Mill, Hegel, Kant, John Locke, Adam Smith, Marx, Rousseau, Edmund Burke.

Flera av dessa "tankare" har f?tt inspirera organisationer och politiska partier som tagit upp deras ideer och tankar och drivit dem p? olika vis. Edmund Burke t. ex. brukar ses som konservatismens fader och John Stuart Mill anses som liberalismens stora forfader. Kommunisterna har ofta haft Marx som idol och laromastare och Adam Smith brukar kallas for: "kapitalismens fader".

Egentligen handlar all politik om en overgripande sak: HUR MYCKET SKALL STATEN LAGGA SIG I MEDBORGARNAS LIV? Detta har man sedan diskuterat anda fr?n antikens dagar, de konservativa anser att staten bara skall syssla med det absolut nodvandigaste som t. ex. polis, sjukv?rd, forsvar. Medans socialister (Bernsteins arvtagare) vill ha stor inblandning fr?n statens sida.

En av mina absoluta favoriter ar: Montesquie! Han var en bildad baron fr?n Frankrike som har f?tt betyda mycket for dagens moderna statsskick. Han betonade vikten av "maktfordelning" i samhallet. Enligt honom skulle det finnas tre storheter som "bevakade varandra": Monarken (eller dagens President) skulle kontrolleras av ett parlament, valt av folket. Detta parlament skulle i sin tur vara uppdelat i tv? "kamrar", ett for folkrepresentanterna och ett for den samlade aristokratin (som skulle st? for kontinuitet och bildning, se brittiska overhuset!). Det tredje "makt-benet" var: Domstolarna (idag Hogsta Domstolen), de skulle kontrollera att ingen brot mot den skrivna lagen eller landets "konstitution". Genom detta "blandade" statsskick skulle man enligt Montesquie f? det basta styrelseskicket. USA:s styrelseskick bygger mycket p? denna tes om maktfordelning.

Hela detta synsatt bygger p? slutsatsen: att makt korrumperar och att den som har makt alltid m?ste kontrolleras av andra personer.

En annan intressant tankare och politiker var Edmund Burke. Han menade att alla forandringar i samhallet m?ste g? sakta och genomforas varsamt. Han ans?g att det finns s? m?nga olika aspekter p? fr?gor och problem och att samhallet ar s? komplicerat att man aldrig fick "leka politik". Han forholl sig mycket kritisk till franska revolutionen... och han fick ju faktiskt ratt dar till slut! Han menade att det kunde vara latt att "kasta av sig n?gonting" men sv?rare att "ersatta detta" med n?got battre! Vidare ans?g han att de viktigaste faktorerna inte alltid syntes (eller gick att mata) utan att de kunde vara "fordolda" i samhallsbyggnaden och darfor m?ste man ha stor respekt for traditioner som fungerat genom seklernas g?ng, tiden visade vad som var ratt!

John Locke ar en annan intressant tankare. Han forde fram begreppet property. Han menade att det fanns en sfar runt en manniska som staten inte fick rora, den bestod av: individens liv, halsa och frihet - property. Ju friare individen var ju mera motiverad skulle hon bli att arbeta for sig sjalv och de sina - och darmed verka for nationens basta! Adam Smith talar ocks? om detta: att d? manniskor verkar for sig sjalva s? tjanar hela samhallet p? det. Den "osynliga handen" (marknaden) lagger allt till ratta! I USA har Lockes och Adam Smith:s tankar vunnit starkt insteg.

N?gra kanda citat fr?n John Stuart Mill: "Nast sjalviskheten ar den formamsta orsaken till missbel?tenhet med livet brist p? andlig odling". Vidare: "Det ar battre att vara en otillfredsstalld Sokrates an en tillfredsstalld d?re". Han myntade ocks? begrepp som: "kollektiva medelm?ttor" (ang. demokratins avigsidor) och "spekulativ talang" - som han menade att en framg?ngsrik politiker m?ste ha!

Ett citat fr?n Hegel: "Bara en tankande manniska ar en fri manniska!"

Winston Churchill har ocks? sagt en del kloka ord som t. ex.: "Ju langre bak?t du kommer, ju langre fram?t kan du se!"

L?t mig f? avsluta detta inlagg med ett citat fr?n USA:s forste President George Washington: "Av alla de seder och bruk, som leder till politiskt valst?nd, ar religionen och moralen de mest oundganliga". Kanske n?got for svenska politiker att funder over...!?

Glom nu inte bort - kara lasare - att besoka Juniskaren i sommar med dess trevliga sm?b?tshamn och mysiga Cafe! (ligger langst in i Bodviken).

Trevligt nationaldagsfirande! (sjalvaste Kronprinsessan Victoria kommer till Sundsvall imorgon!).

Ulf Sawert

Monarkins framtid
Kommer monarkin att overleva i Sverige? Tveksamt. Problemet ar ju att den ar s? kanslig, det behovs s? lite for att den skall taga slut. Allt hanger p? de enskilda personerna, om de ar kompetenta och dugliga.

Det finns bara 7 monarkier kvar i europa. Dessa ar: Spanien, Nederlanderna, Belgien, England, Danmark, Norge och Sverige. Sedan finns det ytterliggare 3 furstendomen: Liechtenstein, Luxemburg och Monaco.

Sverige har allts? ett blandat statsskick, man har b?de demokrati och monarki. I monarkier s? ar statschefen av kunglig bord och skall representera landet vid olika tillstallningar som t. ex. statsbesok. Kungahusen ses som en del av landets marknadsforing utomlands, det ger lite extra "krydda" ?t landet! Kungen eller Drottningen kan dock spela stora roller vid nodsituationer, man fungerar d? som en samlande kraft for landets enhet. Under 2:a varldskriget s? spelade Kung H?kon VII i Norge en s?dan roll och under ett allvarligt kuppforsok i Spanien 1981 spelade Kung Juan Carlos en viktig roll for forsvaret av demokratin. V?r egen Kung Carl XVI Gustav tradde ocks? fram och gav folket trost efter den v?ra Tsunamikatastrofen. Harav ser vi att monarker fortfarande kan spela aktiva roller i vissa situationer.

Problemen uppkommer dock nar det blir skandaler och d? de utvalda personerna inte anses h?lla m?ttet - varken d? det galler kunskaper som moraliskt. I England t. ex. har det varit stora problem med bl. a. sv?ra uppslitande skillsmassor. Aven Danmark har haft s?dana probelm. Har ser vi hur s?rbart systemet ar och hur latt saker kan sp?ra ur! Man f?r helt enkelt ha kvar systemet s? lange det g?r...

Hitintills tycker jag den svenske Kungen och Drottningen skott sig bra men ingen kan ju veta hur det skall g? i framtiden. Jag stoder dock kraven p? att Kungahuset skall visa storre oppenhet nar det galler apanaget. Jag tycker att det ar sjalvklart att b?de Kungen och hans barn skall betala ur egen ficka (allts? inte skattepengar) d? man har "privata" utgifter. Jag menar d? s?nt som: semestrar, inkop av klader for privat bruk, bilar for privat bruk osv. Sedan tycker jag nog att det bara ar Kronprinsessan Victoria som skall bli forsorjd av apanaget, inte de andra barnen. For Victoria ar det ju fr?gan om ett heltidsjobb.

Jag tycker ocks? att den svenska Kungen borde mer aktivt arbeta for det svenska naringslivet utomlands. Jag vet att den Belgiska Kungen: Albert II, har gjort stora insatser for landets naringslivet.

Jag anser vidare att man skulle kunna lagga bort titlar som: "Ers majestat"...osv. Det hor liksom inte hemma i ett modernt samhalle att tala s?.

Att slotten h?lls i gott skick tycker jag ar mycket viktigt, de ar som museer och talar till oss om g?ngna tider. Historia och rotterna bak?t ar livsviktigt for ett folk (och aven for enskilda!) - bara genom att forst blicka bak?t kan vi sedan blicka fram?t!

Jo...jag kan bara namna det: att jag (bevisligen) ar slakt med furstenhusen: Liechtenstein, Wittelsbach, Wurtemberg. hertigslakten: Spencer-Churchill och greveatterna: Barck, Sandels, Hamilton och Douglas.

Ulf Sawert.

Blickpunkt Afrika
Topic: test
Har kommer n?gra afrikanska lander i fokus.

LIBYEN
Efter m?nga ?r av bojkott har Libyen blivit mer oppet. Bakgrunden ar Pan AM flight 101 over Lockebie i Skottland, som gjorde att Libyen mer eller mindre betraktdes som en terrorist stat. Men Khadaffi har mjuknat mot omvarlden och dar antar jag att det ar framst ekonomiska motiv som ligger bakom det. Landet behover stora investeringar i oljeindustin som ar deras storsta inkomstkalla med en europeisk marknad p? nara h?ll.

ZIMBABWE
Mugabe sitter stadigt kvar p? sin post. Det var Mugabes passivitet och godkanande att de s? kallade krigsveteranerna trakaserade de vita farmare som hade bott dar i generationer. I det senaste valet vann Mugabe men valet var l?ngt ifr?n demokratiskt m?nga oppositionella satts i fangelse. Ett annat jattestort problem som de delar med andra afrikanska lander ar forst?s HIV/AIDS problematiken som har urholkat Zimbabwes ekonimi. Men vi f?r se hur Zimbabwe framtid ser ut, Mugabe ar nu over 80 ?r.

NIGERIA
Med alla folkgrupper med mer an 200 olika spr?k, ar landet mycket spant och splittrat framfor allt mellan nord och syd. Men Nigeria ar en federal stat och delstaterna har en relativt stor makt. Landet ar ocks? ganska deomokratiskt efter afrikanska m?tt, efter valet 1999 d? Olusegun Obasanjo blev president. landet ar mycket viktigt for den globala ekonomin d? Nigeria ar en viktig stat inom Opec och sitter p? stora oljetillg?ngar.

SUDAN
Sudan som ar Afrikas storst land, har drabbats av inbordeskrig i m?nga ?r. I norr finns arabiska folkgrupper och i soder etniskt afrikanska folkgrupper som kampar over makten. De stora rebelgrupperna ar Easten front i narheten av hamnstaden Port Sudan och JEM en motst?ndsrorelse i Darfur samt SPLA i soder, men de sist namda har g?t med p? ett fredsavtal med regeringen i Khartoum. Varfor slots d? detta avtal, jo min uppfattning ar att eftersom oljetillg?nar har hittats i omr?det ins?g b?da parterna att de forlorat p? att forsatta att kriga, p? detta satt borde fler afrikansk stater med inbordeskrig ocks? komma till samma insikt. Men den kandaste konflikten i Sudan ar Darfur som ?r 2003 borjade med att rebellerna anklagade regeringssoldaterna att de trakaserade civilbefolkningen, och stora manskliga lidanden blev som foljd i konflikten, nu p? senare tid har konflikten ebbat ut och det r?der ett relativt lugn i Sudan, men det kan snabbt komma upp till ytan igen.

/Mikael

Ang. hybrisbyggnader i Sundsvalls hamn
Jaha, nu vill Sundsvalls politiker bygga en jattearena i hamnen for ung. en halv miljard kronor. Och det tycker politikerna i den har staden att man har r?d med? Sjalv kor jag taxi p? helgerna och sitter och "skumpar" och "hoppar" hela kvallarna och natterna pga. alla h?l och skarvar i vagarna.

L?t mig f? citera n?gra kunder som ?kt med mig ang?ende denna sak: "S? har s?g vagarna ut i Ryssland p? 70-talet" sade en berest man till mig en g?ng i den "skumpande" taxin. En engelsman som var p? besok skojade hjartligt med mig d? han klev av: "Look out for the Bumps"!!

Fortsatter det s? har n?gra ?r till g?r det inte att kora p? vagarn, s? allvarligt ar det! Man ligger minst 10 ?r efter med vagunderh?llet, vilket ocks? en artikel i Sundsvalls Tidning visade haromdagen: att anslagen hade halverats (om man raknade med inflationen) de senaste 10 ?ren)! Det ar liksom inte "lage" nu att borja tala om 500 miljoners satsningar i hamnen, forst?r inte politikerna i Sundsvall det? Utlanningar som besoker staden tror att de kommit till ett U-land!

Ar det det gamla "Storstads-komplexet" som spokar igen? Att politikerna inte kan acceptera att Sundsvall ar (och forblir) en mellanstor stad - med begransade resurser. Vi varken kan eller skall leka Storstad.

Vi har redan en mangd fungerande byggnader i sta'n, det handlar om att: "uppacka vad vi har" och inte forlora sig i "hybristankande". Satsa mer p? de befintliga byggnaderna!

Sundsvalls befolkning langtar efter en park och vilket omr?de skulle val passa battre for ett gronomr?de an...inre hamnen!

Trevlig v?r alla lasare!

Ulf Sawert.

Ivar kreuger och hans varldsimperium
Vem var Ivar Kreuger? Var han en entreprenor av ovanligt m?tt eller var han en bluffmakare? Ja, det ar fr?gan...men som alltid finns val sanningen n?gonstans mittemellan...han var B?DE en oerhort duktig entreprenor men han var aven en person som tog latt p? sanningen. Kreugers "imperium" var definitivt inget "luftbygge" utan hade byggts upp med h?rt arbete under l?ng tid och i botten fanns det verkliga solida varden, problemet var bara att han hamnade i en lividitetskris som m?ste losas p? kort tid, darfor gick det som det gick: Skutan (och dess skeppare) gick under i stormen!

1929 st?r Ivar Kreuger p? toppen av sin karriar, han anses vara god for 900 miljarder! kronor netto (i dagens penningvarde). Han ar firad over hela jorden och Statschefer, filmstjarnor och kvinnor st?r i ko for att traffa honom! Han ger l?n till hela nationer som Tyskland, Frankrike, Polen mfl. Hans koncern ager bara i Sverige cirka 50% av borsens varde (allts? utan A och B Aktier med olika rostvarde) och har en balansomslutning p? ung. 2.300 miljarder kronor (i dagens penningvarde). (Foretaget var allts? ung. dubbelt s? stort som General Motors!).

Han ager d? halften av varldens jarngruvor, 5 hektar av Berlins centrum, over 50 fastigheter i centrala Stockholm + fastigheter i andra huvudstader. Vidare har han aktiemajoriteten i Svenska Tandsticks AB, Ericsson, SCA, Boliden. Han har stora aktieposter i SKF, Stora Kopparberg, Grangesberg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget (idag S-E Banken). Han agde v?ningar i Paris, Berlin, London, Warzawa, Stockholm, New York (med sin vintertradg?rd!). Ivar som var en sann "kosmopolit" var alltid p? resande fot emellan dessa "hem" och kravde alltid att de skulle vara full med blommor!

Hans narmaste man hette: krister Littorin, och var min mormors mors kusin! (Hans mor hette Gustava Gagge och var syster med min mormors mormor: Laura Gagge. Gagge ar dansk adel). Krister var VD for Svenska Tandsticks AB, som var sveriges ojamforligt storsta foretag, han var aven vice VD for hela Kreugerkoncernen. Det var krister som fann Ivar dod p? sangen i Paris den 13 mars 1932. Krister Hade varit Ivars "hogra hand" i m?nga ?r och var den enda utomst?ende som fick vara med p? Ivars begravning i Stockholm.

Hur kunde det g? s? snett? Ivar var en "spelare" som tog stora risker. Han hade vant sig vid att det skulle g? latt att l?na upp pengar p? den amerikanska kreditmarknaden, s? darfor lovade han bort stora l?n for att darefter ordna finansieringen. Allt gick bra anda tills han bundit upp sig med ett stort l?n till Tyskland och dagen efter kom kraschen p? Wall street!! Plotsligt stod han dar med ett utlovat jattel?n och fick inte ihop pengar till det. Han kom i "otakt" och fick borja att "jaga pengar". Inte blev det battre av att borsen forlorade 80% av sitt varde de narmaste tre ?ren! Ivar kampade for att radda sitt foretag (och sitt anseende), han tillgrep alla mojliga knep (aven olagliga) men till slut gick det inte langre d? de svenska finansiarerna vill ha alla korten p? bordet. Ivar skjuter sig... eller var det mord? Ingen vet sakert, men Ivar hade det inte latt denna tid s? sjalmordsteorin verkar inte osannolik for mig!

Det finns de som havdar: att om bara n?gon ledande person i koncernen (som t. ex Krister Littorin) tratt fram med kraft s? skulle koncernen ha kunnat raddas! Nu, blev det inte s?...alla var val radda och chockade over utvecklingen. Ingen tycktes heller ha kant till Ivars olagligheter med bokforingen dar han bl. a. tog upp tillg?ngar flera g?nger och darigenom visade upp en "friserad" bild av stallningen for koncernen. Nu tog den "Kungliga Kommisionen" over och satte efter tv? veckors undersokningar koncernen i konkurs! De olika bankerna och Wallenbergarna delade nu upp tillg?ngarna for "vrakpriser" - man tror att ung. halften av Wallenbergarnas tillg?ngar idag harror fr?n Kreugers konkursbo.

Krister var allts? kusin med min mormors mor Johanna Sodergren (fodd Walin). Hon var dotter till den kanda Operas?ngaren Rudolf Walin (1820-1868), som jag "misstanker" var en hemlig son till Karl XIV Johan! (Se mera om detta p? min musik-hemsida och p? "rotter" - sok p? namnet p? Google, sedan p? "anbytarforum", sedan p? "ordet ar fritt", sedan p? rubrikerna: "Hemlig son till Karl XIV Johan" och p? "Walin Johana").

Johanna fick sedan 10 barn, ett dog, varav min mormor Marta Schedin (fodd Sodergren). En av hennes broder hette Sam och var VD for Sk?nes storsta bank (Skandinaviska Krediaktiebolagets kontor i Helsingborg). En annan hette: Daniel och var ekonomichef p? Tretorn. Bagge var goda vanner med Henry Dunker, som skapade Trelleborgkoncernen! Med tanke p? att krister Littorin var en s? nara slakting till broderna Sodergren (och en av dem arbetade for den bank som Kreuger kontrollerade + att Dunker satt i bankens styrelse) s? ar det val fullt mojligt att de traffade Ivar Kreuger n?gon g?ng, eller kanske till och med var goda vanner med honom?

Iallefall...s? ar det ju synd att jag inte levde d? p? denna tid - d? en nara slakting till mig var VD for sveriges storsta foretag - formodligen skulle chansen att kunna f? ett bra jobb ha varit ganska stor!

Ulf Sawert.

Adeln
Adeln var d?tidens ?verklass. De hade en m?ngd privilegier som t. ex. ensamr?tt p? m?nga yrken.

F?r att bli adlad kr?vdes att man var duktig p? n?got. Oftast blev man det f?r att man var duktig p? att kriga och att leda m?n i strid. Man m?ste ha ledargenskaper och vara modig. Senare d? samh?llena blev allt komplexare beh?vdes duktiga adminstrat?rer som styrde de olika f?rvaltningarna, d? g?llde det att ha intelligens och organisationsf?rm?ga. Detta blev den s? kallade tj?nsteadeln. Mer och mer tog denna grupp ?ver makten, den gamla krigaradeln reducerades.

D? Kungarna i Sverige n?stan alltid haft ont om kontanter bel?nade man ofta sina adelsm?n genom att sk?nka dem gods. Ett gods ?r en stor herrg?rd (eller ett litet slott) med stora dom?ner jordbruksmark runt omkring. Det var detta man skulle leva p?, jordbruket. Skog och fiskerr?ttigheter kunde ocks? ing?, ?ven sm? industrier som t. ex. gruvor och j?rnbruk.

Genom att adelsmannen alltid m?ste st? till Kungens f?rfogande i krig s? fick de skattebefrielse f?r ett gods. D? kallades godset f?r "ett S?teri". Om man var en Baron - eller Friherre som man kallades i Sverige - s? fick man skattebefrielse f?r tv? S?terier, och om man var Greve: f?r tre. Baroner och Grevar kunde ocks? f? hela landsdelar under sig, dessa kallades d? f?r: Baroni och Grevskap. D? styrde de ?ver omr?det som sm? kungar och alla adelsm?n som fanns i detta omr?de m?ste betala skatt till dem.

?nkedrottningar fick ofta omr?den tilldelade till sig f?r sin f?rs?rjning, dessa kallades f?r: Livgedign. ?nkedrottningen Hedvig Eleonora (gift med Carl X Gustav) disponerade stora s?dana omr?den, d?rf?r kunde hon ha r?d att bygga s? mycket t. ex. Drottningholms slott. Det fanns ?ven "Kungsg?rdar" som var gods som var till f?r kungliga personer eller dess representanter.

?ven Hertigar hade det s?. Hertigar tillh?r Kungafamiljen och st?r ?ver adeln. Grevar och Friherrar tillh?r den s? kallade h?gadeln (det var Erik XIV som inf?rde detta system, innan fanns bara ofr?lse och fr?lse). De gick ofta i s?rskilda skolor och bildade en s?rskild klass, m?nga ?mbeten var f?rutbest?mda ?t dessa inom b?de statsf?rvaltningen och milit?ren. D? och d? "befordrades" n?gon duktig person ur l?gadeln upp till den fina h?gadeln. En vanlig "ofr?lse" kunde dock komma upp sig om han var s?rskilt duktig p? n?got eller hade de r?tta kontakterna dvs. k?nde kungen eller n?gon annan ledande person.

Att gifta sig "r?tt" var v?ldigt viktigt. En adlig kvinna fick inte gifta sig med en icke adlig man, gjorde hon det s? f?rlorade hon sin titel - en man kunde dock g?ra detta. Det var ofta ?ldste sonen som ?rvde familjens huvudgods medan de andra barnen fick ?rva annat t. ex. pengar. D?ttrarna skulle medf?ra en hemgift (pengar) till det blivande boet. Det kunde r?ra sig om betydande belopp vilket fick till f?ljd att m?nga adelsm?n gifte sig med rika borgarflickor. Hemgiften var dock t?nkt att disponeras av kvinnan ?ven efter gifterm?let. Mannen i sin tur brukade ge sin brud en "morgong?va" som ofta bestod i ett mindre gods som allts? hamnade i hustruns ?go.

Utbildning var n?got viktigt f?r adelsfamiljer. L?ngre tillbaks s? fick pojkarna, n?r dom var i 12 ?rs-?ldern, b?rja g? som "pager" hos andra adelsfamiljer. D?r skulle de l?ras upp och tr?nas i olika saker fr?mst d? att kunna kriga men ?ven i att f? ett "nobelt upptr?dande". De fick f?lja med erfarna riddare ut p? uppdrag och betj?na dessa tills dom sj?lva blev vuxna och myndiga. D? fick dom en egen h?st, rustning och en sk?ld med det egna vapnet p?. P? senare tid var det dock universitetsstudier i Uppsala som g?llde, ofta ?vervakade av en Guvern?r. De Kunliga prinsarna hade egna privata l?rare s? de fick aldrig uppleva en "normal" uppv?xt.

?ven Kungarna i Sverige m?ste f?lja vissa reler. De m?ste gifta sig med andra kungliga personer annars kunde de f?rlora sin kungliga titel, med alla f?rdelar det medf?rde, detta h?nde bl. a. flera Bernadotte-prinsar. M?nga tragedier har f?ljt av detta - detta val mellan ?rans v?g och k?rlekens!

I Sverige har det varit tradition att ?kta tyska prinsessor - mycket s?llan franska eller engelska - varf?r vet jag inte, kanske att dessa l?nder ans?g sig st? "?ver" Sverige i betydelse? Religionen hade stor betydelse f?rr s? det f?ll sig naturligt att de katolska l?ndernas kungligheter (syd-europa) s?kte sig till varandra och de protestantiska l?ndernas prinsar och prinsessor (norra-europa) gifte ihop sig. Det var det mest praktiska d? man d?rigenom minskade konfliktrisker.

Det var allts? stor klasskillnad mellan folk f?rr i tiden, mer ?n vad vi kan f?rest?lla oss! Ofta fick bara adliga m?nniskor anv?nda huvuduppfarten (genom tr?dall?n) upp till godset, "ofr?lse" fick anv?nda andra v?gar. Ett annat exempel var Kungliga Operan, huvuding?ngen d?r var reserverad f?r "fint folk" medans "vanliga" m?nniskor fick ta sidoing?ngar.

Den svenska Riksdagen bestod av fyra st?nder: borgare, b?nder, pr?ster och adel. Viktigast av dem var adeln. Det var en st?ndig dragkamp om makten emellan adeln och Kungen. Ibland gjorde kungen en kupp och tog all makt med v?ld, Gustav III t. ex. gjorde detta, men han m?rdades sedan av h?gadeln. En annan env?ldsh?rskare som (f?rm.) m?tte samma ?de var: karl XII. Det var s?ledes inte riskfritt att utmana adeln. N?gra Kungar som klarade sig b?ttre var: Gustav Vasa och Karl XI.

Om Kungen missk?tte sig grovt s? avsattes han av adeln. Ett exempel p? detta var Gustav IV som gjordes ansvarig f?r att Sverige f?rlorade Finland 1809 (Finland hade d? tillh?rt Sverige sedan 1200-talet). Man kan s?ga att adeln och kungen kontrollerade varandra, men det kunde ?ven f?rekomma slitningar mellan h?gadel och l?gadel. Adeln h?ll till p? det vackra Riddarhuset d?r ocks? alla adelssk?ldar h?nger. Adelstitlarna ?rvdes av barnen.

S? sm?ningom skulle adelns makt minska mer och mer till f?rm?n f?r andra befolkningsgrupper som t. ex. borgarna. En adelsman vid namn Lars Johan Hierta startade den liberala tidningen Aftonbladet 1830 (tryckpressen var konstruerad av Theofron Munktell!) och gick i br?schen f?r demokratiseringen av Sverige. Kungens makt minskade allt eftersom och hans roll blev all mer ceremoniell. Den siste starka Kungen i Sverige var: Karl XIV Johan, som dock var en konstitutionell monark (vilket betydde att han var underst?lld den skrivna Konstitutionen fr?n 1809). Man brukar s?ga att den siste kungen som styrde landet personligen -tillsammans med regeringen - var Oscar I.

1866 avskaffades adeln som befolkningsgrupp och en ny tv?kammarriksdag inf?rdes, d?r man m?ste inv?ljas f?r att f? deltaga. 1876 kom s?: Statsminister?mbetet.

Var det d? bara d?ligt med detta system? Jag tror inte det. Kungen beh?vde ju hj?lp med att styra landet och alla er?vrade provinser. Han beh?vde utbildade, p?litliga och driftiga medarbetare. Genom detta system s? fostrades det fram v?lutbildade m?nniskor till dessa tj?nster - den allm?nna bildningen var ju s? l?g p? denna tid. Sedan att m?nga adelsm?n - och kungar - missbrukade sin st?llning ?r ju allm?nt k?nt, ofta med bonderesningar som f?ljd. Det var den tidens system och n?gon m?ste ju styra landet, anarki var v?rre ?n allt annat.

En kungs viktigaste uppgift f?rr i tiden var: att f?rsvara landet. Ett land med ett svagt f?rsvar gick under, s? var det. V?rt grannland Polen ?r ett skakande exempel p? detta d? ju landet "f?rsvann" fr?n kartan i ?ver 100 ?r (fr?n slutet av 1700-talet, delades upp av Preussen, Ryssland och ?sterrike). Det kan vara l?tt att idag kritisera m?nga krig som "on?diga" men man skall komma ih?g att detta var en annan tid, de starka "?t upp" de svaga l?nderna, fredliga demokratier fanns inte d?.

Det sv?var ju ocks? en "aura" av n?got h?gt, ?delt och fint i detta med adeln. S?rskilt kl?dseln och upptr?dandet var viktigt. M?nnen skulle vara chevalerska gentlem?n och kvinnorna moraliska och anst?ndiga. Man h?ll sina vapensk?ldar i ?ra och h?rkomst och b?rd var viktiga saker. Att kunna konversera var viktigt, helst p? franska. Det g?llde att kunna f?ra sig i salongerna och underh?lla damerna med espri. Dans, ridning och spr?k ingick i utbildningen och f?r m?n tillkom f?ktning och den obligatoriska utlandsresan som avslutade "ungdomstiden". Voila!

Ulf (af) Sawert.

Tankar om valst?ndsutveckling
Vad ar det som hander nar ett lands BNP vaxer? Hur kan ett mervarde uppst?? 1+1 blir inte 2 utan 3! I Sverige vaxer BNP (som ar storre an 2 000 miljarder) med ung. 3% varje ?r. Vilka ar det som skapar detta mervarde? Mitt svar ar: entreprenorerna!

Det land som har m?nga entreprenorer f?r tillvaxt! Det ar s?ledes individer som skapar tillvaxt inte myndigheter eller regeringar. Vad en regering kan gora ar att hjalpa till med forutsattningarna, att hjalpa dessa entreprenorer att s? att saga "trivas".

Jag har tagit fram 7 viktiga forutsattningar som m?ste finnas for att ett land skall f? en bra valst?ndsutveckling:

1. Fungerande rattssystem.
2. Fred.
3. Elektricitet.
4. Valutbildad arbetskraft.
5. Entreprenorer.
6. Tillg?ng till kapital.
7. Ingen "hindrande" religion.

Det finns sakert fler faktorer men detta ar n?gra av de viktigaste. Jag ?terkommer till denna lista langre fram.

L?t oss gora en tillbakablick i historien for att lara av den. Det var engelsmannen James Watt som startade den industriella revolutionen i slutet p? 1700-talet. Det hade funnits ?ngmaskiner tidigare men han gjorde den anvandbar for industriellt bruk. Innan hade ?ngmaskinerna bara anvants till att pumpa upp vatten ur gruvorna men han lyckades f? maskinen att gora en cirkulerande rorelse som kunde driva en rem som man sedan kunde koppla till t. ex. en maskin! Han forbattrade ocks? maskinen s? att den blev starkare. All industriell utveckling kraver kraft! Utan kraft...ingen industriell utveckling.

Sedan gick utvecklingen fort. Over hela varlden vaxte det upp fabriker - som var n?got nytt - drivna av ?ngkraft. Watts ?ngmaskiner kom aven till Sverige och med som tekniker foljde engelsmannen Samuel Owen. Det drojde dock inte lange forran denne driftige engelsman borjade tillverka egna ?ngmaskiner i Sverige och industrialiseringen var ig?ng aven har.

Tack vare ?ngkraften var man inte langre beroende av naturen, i form av vaderkvarnar och vattenhjul. Man kunde nu lagga fabrikerna dar man ville ha dom. ?ngs?garna i norrland t. ex. hamnade nu ute vid kusten och allt gick mycket lattare. Sedan kom ?nglokomotiven som revolutionerade resandet. Snabbt byggdes det jarnvagar overallt i varlden - i Sverige borjade man 1856 med vastra stambanan for att bli klar med norra stambanan i slutet p? seklet. Hela samhallet borjade nu att forandras i grund. Folk flyttade in till staderna som erbjod arbete i sina fabriker. Sverige gick fr?n att vara ett jordbruksland till att bli en industrination, allt detta skedde i slutet p? 1800-talet. Mekaniseringen av jordbruket - som bl. a. Theofron Munktell bidragit till - frigjorde arbetskraft till de vaxande fabrikerna i staderna, vilket ju var tur, for utan arbetskraft kan ingen fabrik fungera!

Som ett andra steg i en industriell tv?stegsraket kom i slutet p? 1800-talet elektriciteten och forbranningsmotorn. Kunskap hade funnits lange om elektriciteten men det var forst i och med uppfinningen av dynamon/generatorn (Faraday) och turbinen (Laval) som utvecklingen tog fart. Amerikanen Tesla tog sedan fram den elektriska motorn och en ny revolution tog sin borjan. Undan for undan tog dessa nya kraftkallor over ?ngans roll som motorer i ekonomin, men man skall komma ih?g: att det var ?ngmaskinen som startade upp allt!

Vi ser s?ledes att det finns blott tv? kraftkallor i v?r varld: expanderande gas (eller ?nga) och elektricitet. (Alla forbranningsmotorer drivs ju av exploderande bransle).

Sverige gick nu fr?n att vara ett fattigt jordbruksland till att bli en rik industrination. Det var inte bara v?rt land som genomgick denna "metamorfors" aven andra lander i europa genomgick samma forvandling. England hade som sagt taten och en av de viktigaste anledningarna till det tror jag var: att landet hade FRED p? hemmaplan. De hade starka naturliga granser s? det fick vara i fred och kunde i lugn och ro bygga upp sina industrier. En annan viktig orsak till att det var just i England som allt startade tror jag var: att landet var protestantiskt!

Nu ar vi inne p? n?got mycket viktigt, namligen religionens betydelse for ett lands fram?tskridande. Jag tror att Martin Luthers reformation var mycket viktig. Den konservativa och statiska katolisismen miste sitt grepp om norra europa. Bibeln trycktes nu p? det egna landets spr?k - istallet for Latin. folk larde sig lasa tack vare Bibeln och man s?g att Guds Ord var till for dem, inte bara for prasterna. Individen fick tillbaka sin betydelse, man s?g att det gick att p?verka sitt liv. Samhallet blev friare och manniskors kreativitet frigjordes.

Man ser vilka lander som nu tog ledningen: Holland och England - bagge protestantiska! Overhuvudtaget skulle de katolska landerna aldrig mer komma ikapp landerna i nord-europa. I USA fick de reformerta kyrkorna overtaget och vi vet ju hur stort och rikt USA blivit. Jamfor med det katolska Syd-Amerika! Nu ar jag inte p? n?got satt ute efter att klanka ned p? den katolska tron utan vill bara visa p? att protestantismen verkar ha bidragit till en friare utveckling av b?de samhallet och dess ekonomi!

En annan viktig faktor som gjorde att nord-europa fick ett forsteg i utvecklingen var att bonderna i t. ex. England, Frankrike och Sverige fick en friare stallning an i m?nga andra europeiska lander. I Ryssland t. ex. upphavdes ju livegenskapen forst 1861 av Tsar Alexander II, allts? samma sak som som skedde i Sverige och England p? 1300-talet! Bonderna var "medborgare" i Sverige och inte bara "unders?tar", man hade ocks? egen representation i Riksdagen. Detta hade stor betydelse. Staderna var storre och rikare i vast-europa och detta gynnade framvaxten av en stark och bildad borgarklass, som skulle ha stor betydelse nar det gallde industriutvecklingen och liberaliseringen av dessa lander. Handeln visade vagen. Denna bildade och rika medelklass saknades i m?nga ost-lander, dar adeln istallet dominerade. Vi ser att det finns en mangd viktiga faktorer som spelar in nar det galler varfor ett land vaxer och utvecklas. Landets historia, traditioner, religion och kulturella klimat har stor betydelse.

L?t mig nu f? kommentera de 7 punkterna jag namde i inledningen.

1. Vikten av att rattsamhallet fungerar. Detta ar oerhort viktigt. Investerare t. ex. m?ste kunna lita p? att deras pengar ar val skyddade i det land som man investerar i. De m?ste kunna lita p? myndigheterna, att de f?r ett rattvist bemotande. Det "privata agandet" ar ocks? n?got mycket viktigt, d? manniskor blir mer motiverade d? man sjalv ager saker och ting. Manniskor i allmanhet m?ste kanna sig trygga i landet for att kunna m? bra och utvecklas. Domstolarna och polis m?ste straffa brottslingar och f?r inte vara korrumperade. Lagar m?ste efterlevas av alla medborgare aven de som sitter i regeringen - detta ar sjalva grunden for en civilicerad stat. I ett land dar lag och ordning inte fungerar kan ingen ekonomisk utveckling ske.

2. Fredens betydelse. krig ar all utvecklings fiende. Se p? Afrika idag, dar det r?der s? m?nga inbordeskrig. Soderslagna ekonomier overallt! Kanske h?ller en ljusning nu p? att ske i denna s? stora kontinent? Ett krig kan utarma den rikaste nationen, det har m?ngen overmodig Kung och diktator f?tt erfara. Detta ar en viktig anledning till USA:s stora rikedom: att det aldrig varit med om en invasion utifr?n som slagit sonder landet! Sverige och Storbritannien ar ocks? tv? lyckligt lottade lander d? det galler att ha blivit besparade fr?n forodande invasioner - iallefall i modern tid.

3. Elektricitetens betydelse. Utan kraft - ingen utveckling, s? enkelt ar det! Alla maskiner och fabriker kraver kraftkallor. Nastan allt drivs av elektricitet idag, blir det ett langre elavbrott ar vi nastan tillbaks i medeltiden. Bilarna g?r dock fortfarande p? flytande bransle. Tillg?ngen p? miljovanlig och billig elkraft kommer att vara avgorande for alla lander i hela varlden nar det galler deras ekonomiska utveckling.

4. Valutbildad arbetskraft. Ja, detta ar viktigt. Vad hjalper det om ett land har r?varor och fabriksanlaggningar om det inte finns manniskor med kunskaper om hur allt skall skotas? Manniskor m?ste kunna: lasa, rakna och skriva. det har brukar benamnas: "det sociala kapitalet" eller "humankapitalet". Nar intelligentian lamnar ett land brukar det inte droja lange innan landet kollapsar. Ett land utan manniskor med kunskaper ar som en kropp utan skelett, det ar lamslaget.

5. Entreprenorens betydelse. Dessa personer, entreprenorerna, ar motorerna i varje land. Det ar dessa "ig?ngsattare" som driver p? all utveckling. Utan dessa personer kan ingen kontinuerlig ekonomisk utveckling ske. Det g?r aldrig att skapa l?ngsiktigt valst?nd uppifr?n och ned. Det fick de kommunistiska makthavarna klart for sig. Man m?ste bygga nerifr?n och upp. Entreprenorer finns overallt, det ar kreativa individer som tar initiativ och startar upp sm? rorelser kring sig sjalv. En del foretag blir stora och kanske till och med varldsglobala. Vad ett lands regering kan gora ar att forsoka att underlatta for dessa manniskor att verka och komma ig?ng med sina verksamheter. Det kan galla regler och lagar som att hjalpa till med finansiering av projekt. Utbildning ar ocks? viktigt.

6. Tillg?ng p? kapital. Allt kostar pengar darfor m?ste man ha pengar for att kunna gora n?got. Banker och finansieringsinstitut har varit viktiga aktorer d? det gallt industrialisering av varldens lander. Kapital m?ste finnas ackumulerad for att kunna satsas i lonsamma projekt. Entreprenorerna behover stod och hjalp med finansieringen av sina foretag. Det ar ocks? viktigt att framja mojligheter att kunna spara ihop pengar som sedan kan satsas p? projekt. Sverige har slagit in p? en farlig vag d? man tredubblade skattetrycket mellan 1960-1975 (fr?n 20% av BNP till 60%, idag ar dock siffran 50%). Darfor lever vi idag i en l?neekonmi, folk l?nar pengar till allt. Uppmuntra sparande!

7. Ingen hindrande religion, eller... inga hindrande "regler" kanske man skall saga har i vast-europa. Bort med alla skadliga skatter som t. ex. formogenhetsskatten. En annan mycket d?lig regel ar ju den som sager att man m?ste ha 100 000 kr for att f? starta ett aktiebolag, vilken dummhet! En klok ledare forsoker att i mojligaste m?n, taga bort alla faktorer som hindrar utvecklingen. Men det kan aven finnas hindrande "mentaliteter" som t. ex. "man f?r inte misslyckas for d? skammer man ut sig!". S?dana "osynliga" hinder kan vara forodande for en bygd. L?t mig bara ocks? f? namna uppfinningen av aktiebolaget som kom i slutet av 1800-talet, detta var en mycket viktig nyhet!

Ulf Sawert.

Trettio?riga kriget
Detta ar ett stort och komplicerat amne! Vilka var de egentliga motiven som drev Gustav II Adolf att intervenera militart i den kontinentala konflik som g?r under namnet: "trettio?riga kriget"? Var det personliga maktambitioner? Var det religiosa motiv? Var det omsorgen om det egna landets utsatthet? Eller...fanns alla tre motiven med i den beg?vade Kungens huvud?

Trettio?riga kriget startade 1618 med att representanter for de Bohmiska standerna kastade ut de Kejserliga sandebuden genom fonstret! Kriget startade och var lange en intern konflikt inom det Tysk-Romerska Riket. Protestantismen (startade 1517 med Martin Luther) hade slagit djup rot i norra delen av Tyskland, aven Bohmen (nuvarande Tjeckien) hade en stark protestantisk befolkning. Den "katolska ligan", med den Tysk-Romerska Kejsaren i spetsen (Osterrike/Ungern mfl.) ville ha en mot-reformation och lyckades pressa tillbaks allt motst?nd anda upp mot Ostersjon. D? 1625 borjade Frankrike och England att bli oroliga over "huset Habsburgs" framg?ngar. Man lyckades f? med sig den danske Kungen i kriget. Det slutade dock i totalt fiasko genom det katastrofala nederlaget (1626) vid "Lutter am Baremberge".

Men l?t oss taga oss lite tid och forsoka att bena upp detta krig. Det var inte ETT krig som p?gick utan FLERA samtidigt! Spanien var i krig mot Nederlanderna, som forsokte att bli sjalvstandiga. Sverige befann sig i ett l?nvarigt krig med Polen. Sigismund hade inte gett upp sina anspr?k p? den svenska tronen och utgjorde darfor ett standigt orosmoment. Intrasslat i detta p?gick ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, och sist men inte minst...fanns det en kamp mellan Frankrike och Osterrike/Ungern (som leddes av den Tysk-Romerske Kejsaren) om vem som skulle dominera vast-europa. Trots den pampiga titeln som den Habsburgiska Kejsaren bar s? betydde den inte s? mycket i praktiken d? de tyska Furste-domena var sjalvstandiga. I norr var det protestantiskt och i soder katolskt.

I bakgrunden fanns aven England som stod p? Nederlandernas sida. England gick sallan in med fotfolk p? kontinenten (det handlade oftare om "subsidier") men ute till havs var dess flotta "oslagbar". Aven Turkiet var en stormakt nere p? balkan och landet befann sig standigt i krig med Osterrike/Ungern. Ryssland var dock annu inte en genuin stormakt men skulle snart bli det under "Peter den stores" ledning (1700-talet).

Hur v?gade d? den svenske kungen utmana en av europas starkaste militarmakter: Osterrike/Ungern med sina allierade (Spanien mfl.)? Man m?ste g? lite bak?t i tiden for att kunna svara p? denna fr?ga. Anda sedan Gustav (bara 17 ?r) hade bestigit tronen (1612) hade han varit involverad i krig. Forst var det Kalmarkriget mot arvfienden Danmark. Det var ett mycket h?rt och blodigt krig som slutade oavgjort men med: "Alvsborgs losen" for Sverige att betala. Det utfattiga landet m?ste losa ut det viktiga Alvsborg )senare Goteborg) for 1 miljon daler. Det var en mycket stor summa.

Sedan var man i krig med ryssarna men fick antligen fred dar 1617 (Stolbova freden). Polen daremot gav sig inte lika latt. Gustav seglade ivag med en stor flotta (150 skepp med tot. 16 000) man 1621 till Baltikum och lyckades intaga Riga! S? sm?ningom lyckades man f? kontroll over flera viktiga flodhamnar och darmed den tull som betalades dar. Denna inkomstkalla skulle ha stor betydelse for finansieringen av framtida krigst?g.

S?ledes s? byggde Kungen sakta men saker upp en krigserfaren och valutrustad arme. Han bjod aven in industriledaren Louis de Geer till Sverige (var Vallon) som tog med sig tusentals duktiga Valloner hit. De skulle ha stor betydelse for jarnindustrins utveckling. Man byggde upp en modern vapenindustri s? att man var sjalvforsorjande p? t. ex. gevar och kanoner - vilket inte m?nga lander var. kungen vinnlade sig ocks? hela tiden om att f? hela folket med sig (eller ?tminstone dess representanter) genom att p? Riksdag efter Riksdag stadfasta det kommande kriget. Han "forberedde" darfor landet under l?ng tid p? vad som komma skulle, detta tror jag var den viktigaste anledningen till att Sverige till slut VANN kriget!!

En liten passus bara...eftersom jag kommer fr?n "Bure-atten" vill jag ocks? namna detta: Gustav II Adolf var omgiven av inte mindre an 5 "Burar"! Johannes Bureus var en av hans larare. Olof Bure var Kungens Livmedikus (senare aven Borgmastare i Stockholm!). Anders och Jonas tjanstgjorde i administrationen, Jonas var bl. a. tidvis Kungens sekreterare! 1621 hette Kungens Hovprast: Jacob Zebrozynthia, som var en bror till den s? kanda: "Stormor i Dalom", Margaretha Burea, Prostinna i Leksand. (En mangd kanda slakter kommer fr?n henne).

Darfor var det en val forberedd arme som den 17 juni 1630, ombord p? den svenska flottan, seglade ut fr?n Alvsnabben. Man hade en hel nation bakom sig.

Landstigningen i norra Tyskland gick smartfritt och man avancerade snabbt in?t landet. Den 7 september 1631 kl. 09:00 p? morgonen utanfor Breitenfeld, stod man s? oga mot oga mot de fruktade katolska styrkorna under Tilly. Skulle svenskarna best? provet? Plotsligt tar Sachsarna till flykten och 1/3 av haren forsvann! Paniken ar nara. D? satter svenskarna in sitt fruktade rorliga artilleri. Man orsakar fruktansvarda forluster i de stela, l?ngsamma fyrkantiga kolonner som sakta kommer marscherande mot dem. Dom hardade svenska forbanden viker inte en tum och till slut blir forlusterna for stora for katolikerna och man drar sig tillbaks.

Gustav II Adolf har nu triumf p? hand och marscherar vidare ned mot sodra Tyskland. Han intager en mangd stader men har sv?rt for att samla ihop en stark "protestantisk allians", misstanksamheten fr?n flera Kurfurstar ar stark ang?ende Kungens egentliga avsikter. Han f?r iallefall finansiell hjalp fr?n Kardinal Richelieus Frankrike. Man kan varva trupper for dessa pengar. S? sm?ngom h?ller Kungen p? att avskaras fr?n sina forsorjningslinjer och m?ste hasta norrut. Hararna mots den 6 november 1632 vid byn Lutzen. Tack vare dimma och kungens narsynthet kommer han bort fr?n sina egna trupper och blir dodad. Katastrofen ar ett faktum men svenskarna strider envist vidare och vinner slaget!

Nu borde kriget ha varit slut men tack vare den helhjartade uppbackningen fr?n hemmaplan kan kriget fortsatta. Jag tror ocks? att den starke Axel Oxenstierna (kansler) hade stor betydelse nar det gallde att "gjuta nytt mod" i trupperna. Iallefall s? fortsatter kriget i m?nga ?r till och harforare som Johan Baner och Lennart Torstensson firar den ena triumfen efter den andra, men sen kommer dr?pslaget vid Nordlingen (1634), som blir en katastrof for Sverige. Frankrike raddar dock situationen genom att trada in med egna trupper i kriget. Till slut s? st?r man dar som segrare 1648, Frankrike och Sverige tillsammans! Sverige f?r sin efterlangtade "kompensation" i form av delar av norra Tyskland och framforallt: protestantismen erkanns och respekteras i de norra delarna av europa! Hotet fr?n en en Polsk invasion av Sverige (stodd av kejsaren) var nu ocks? avvarjd.

Man kan saga: att Gustav Vasa enade landet till en modern stat och Gustav II Adolf gjorde Sverige till en europeisk stormakt. Aven adeln skulle ha sin riktiga storhetstid under 1600-talet, m?nga av landets storslagna byggnader och slott som t. ex. Skokloster (Wrangel) kom nu till.

Till sist vill jag bara namna lite kort om Unioner. Jag har last nu s? mycket historia om europa, och jag har inte lyckat hitta EN ENDA lyckosam union! Det finns s? m?nga genom historien... se bara p? v?ra: Kalmarunionen och Unionen med Norge, den forsta slutade i ett hundra?rigt blodbad och den andra blev inte heller lyckad. Nu ar det Montenegro som st?r p? tur...man vill bli fri fr?n Unionen med Serbien. Det var inte lange sedan som Slovakien och Tjeckien "separerade". Imperier har kommit och g?tt men NATIONALSTATEN har best?tt! Varfor kan vi inte lara av historien?

Ulf Sawert.