Jean Baptiste Bernadotte
Jean Baptiste Bernadotte foddes i den sydfranska staden Pau 1763. Hans foraldrar var sm?borgerliga och fadern abetade som jurist. Tidigt bestamde sig den viljestarka pojken for att taga varvning. Han gjorde kometkarriar inom det militara, mycket tack vare den franska revolutionen 1789 som gjorde slut p? adelsvaldet (bara adelsman fick bli officerare tidigare).

Jean Baptiste hade flera systrar och aven en bror som senare blev baron. Fadern dog tidigt och s? vitt jag kan forst? s? var inte Jean Baptistes relationer s? bra med modern och syskonen. Han besokte ju aldrig mera Pau sedan han blivit vuxen? Ingen av slakten var ju heller narvarande d? han gifte sig? Han skall aven ha haft en karleksaffar med en kvinna vid namn Lamour och f?tt en dotter med henne. B?da dog dock i unga ?r.

Jean Baptiste utmarker sig i den ena drabbningen efter den andra och stiger snabbt i graderna, till slut blir han 1804 utsedd till Marskalk av Frankrike och f?r ett eget furstedome: Pontecorvo (Italien). I dom blodiga slagen vid Austerlitz (1805) och vid Wagram (1809) anses Bernadotte ha gjort avgorande insatser, dock vaxer spanningen med Napoleon. Han skall ocks? ha gjort fina adminstrativa insatser d? han var Guvernor over Hannover och senare over Hansastaderna. Han bodde d? i fina slott som t. ex. Herrenhausen. Han fick aven prova p? att en tid bo i det magnifika slottet: Schonbrunn! (detta skedde 1809 d? han halsade p? Napoleon).

Till slut, d? han ar 35 ?r, gifter han sig med den 20-?riga Desiree Clary som kom fr?n et formoget hem och forde med sig en betydande hemgift. Hon hade aven en tid varit forlovad med Napoleon och hennes syster Julie hade gift sig med Joseph Bonaparte (aldre bror till Napoleon). Paret flyttar runt lite innan man koper slottet: La Grange (som ligger strax soder om Paris).

Spanningen eskalerar dock med Napoleon och d? Bernadotte f?r erbjudandet att bli svensk Kronprins s? ser Napoleon en mojlighet att bli av med en farlig rival. Han ger sitt samtycke till saken och Bernadotte styr kosan mot det kalla Norden (han fick visst 1 miljon franc i reskassa av Napoleon!).

Han n?r Helsingor i Danmark och byter dar religion fr?n katolik till lutheran och den 29 oktober kl 15:00, under fartygens salut, fores Jean Baptiste over Oresund till sitt nya hemland. Han f?r ett storslaget mottagande och krons i Kungliga slottets Rikssal till Kronprins av Sverige. Han adopteras av den regerande kungen Carl XIII och f?r d? ett nytt namn: Karl Johan. Trots att han bara ar Kronprins tar han genast kommandot i sitt nya land, han charmar alla genom sin varma, oppna personlighet.

Det finns historiker som menar att Jean Baptistes beg?vning var for stor for de sm? landerna Sverige och (s? sm?ningom) Norge! Han kom fr?n europas ledande land med en befolkning p? over 20 miljoner manniskor. Han var en tid Krigsminister (1799) och var d? en av stormakten Frankrikes viktigaste personer och som general var han van vid att kommendera stora armeer. Som Guvernor over delar av norra Tyskland hade han styrt over befolkningstata och rika omr?den. S? kom han d? till det fattiga Sverige (med c.a. 2 miljoner inv?nare), ett land kort i botten b?de ekonomiskt och moraliskt - det kan inte ha varit latt! Sverige, som d? var ett renodlat jordbruksland, led konstant brist p? likvida medel. Han vande sig aldrig heller vid v?rt kalla klimat och holl sig helst inomhus under vintrarna - garna i sangkammaren dar man eldade friskt i kaminerna! Han tyckte att svenskarna saknade temperament och att naturen var ensidig och tr?kig. Har skulle han dessutom taga hansyn till en b?ngstyrig riksdag och en evigt kritiserande press, han var ju en konstitutionell monark vars makt reglerades av grundlagen av ?r 1809.

Omg?ende blir det problem med Napoleon som pressar Sverige att g? med i blockaden mot England. 1812 s? anfaller Napoleon svenskt territorium (pommern) och Bernadotte narmar sig d? Ryssland. Han traffar Tsaren Alexander I i ?bo och en stark vanskap vaxer fram mellan mannen. Alexander hade fullt upp med fransmannen som invaderade hans land men lyckades (med naturens hjalp) sl? tillbaka dem. Napoleon forlorade nastan hela sin enorma har p? 600 000 man och kom tillbaks till Frankrike som en slagen man. Han lyckades dock f? fram nya armeer men hans dagar var nu raknade. Detta ins?g Bernadotte och gick med i alliansen mot honom. Kronprinsen ville forsoka att vinna Norge till Sverige som ersattning for det forlorade Finland. Han fick Tsarens lofte om hjalp med detta om bara Svergie stallde upp med 30 000 man i kriget med Napoleon.

Hur m?nga svenskar kanner idag till att Bernadotte hade stor del i den vinnande strategin for de allierade som krossade Napoleon for gott? Det var i slottet Traschenberg (Schlesien) sommaren 1813 som taktiken drogs upp. Dar satt den Preussiske Kungen Fredrik Vilhelm III och den ryske Tsaren Alexander I och lyssnade uppmarksamt p? advokatsonen fr?n Pau! Det ar nog inte for mycket sagt att han under dessa dagar befann sig i europas absoluta centrum, allas blickar var nu riktade mot Bernadotte, inte mot Napoleon vars stjarna dalat. Bernadottes stjarna daremot stod nu i zenit!

Den allierade haren skulle delas upp i tre armeer, varav Bernadotte skulle ha ledningen for den norra - som bestod av ung. 100 000 preussare och ryssar forutom svenskarna. Tanken var att om n?gon av armeerna blev angripna av Napoleon s? skulle de tv? andra hararna skara av honom och attackera honom i ryggen. Har vandes Napoleons egen strategi mot honom sjalv! Den besegrade diktatorn kunde aldrig glomma detta och lar ha yttrat foljande (ang. Bernadotte) i sin f?ngenskap p? on S:t Helena: "Jag narde en orm vid min barm..."

Skulle de allierade ha vunnit over Napoleon aven utan Bernadotte? Formodligen...men det skulle kanske ha tagit betydligt langre tid och blivit besvarligare. Man skall veta det, att Napoleon var p? offensiven och efter att ha slagit en av de allierades armeer ryckte fram mot Berlin. Forst kom slaget vid Grossbeeren dar Bernadotte segrade, sedan kom det viktiga slaget vid Dennewitz dar Ney anforde fransmannen. Lange s?g det ut som Ney skulle dra det langsta str?et men Bernadotte satte in en motstot i exakt ratt tidpunkt och vann slaget! Vad skulle ha hant om fransmannen vunnit dessa slag? Om det varit en mindre kompetent befalhavare an Bernadotte? Skulle fransmannen ha f?tt nytt mod d? och vrakt hela den allierade huvudstrykan over anda?

Nu gick det inte s? utan Napoleon trangdes in i Leipzig dar det avgorande slaget stod. Jag har last om detta slag hur Bernadotte kom ridande i spetsen for 50 000 man i precis ratt ogonblick, d? striden stod och vagde, och hur han tagit hamnd p? alla som baktalat honom som feg genom att rida - i full Marskalkuniform - p? sin vita springare genom slagfaltet i taten for trupperna medan kulorna ven omkring honom. Det berattas...att det varit en syn for gudarna!

Efter masslakten i Leipzig, dar Napoleon blev slagen i grund, blev resten en ren expeditionsaffar. Bernadotte hade dock annat att tanka p? och anvande den norra haren till betvinga Danmark med - inte undra p? att det gick s? latt! Bernadotte lyckades till sist att infoga Norge med Sverige, n?got som var mycket viktigt for honom d? han s?g detta som en "avbetalning" fr?n honom till det folk som valt honom for att f? tillbaks Finland. Bernadotte skall ha yttrat ang?ende Napoleon med ung. foljande ord: att om Napoleon varit en battre taktiker s? hade han overtraffat honom i metod och berakning.

Om man skall forsoka att summera det viktigaste med Karl XIV Johans liv som Sveriges regent m?ste det bli: han kom med freden till landet! Det r?dde en bedrovlig stamning i landet efter forlusten av Finland, avsattningen av Gustav IV och det "Fersenska mordet". Landet ropade efter en stark man som kunde ena nationen igen och infora lag och ordning. Bernadotte var den perfekte mannen for detta. Genom hans fasta ledning fick landet modet och framtidstron tillbaks, detta var Kungens viktigaste bidrag - och det var inte lite det!

Under Karl XIV Johans tid s? utpl?nades statsskulden och ekonomin kom i balans, jordbruket utvecklades starkt, antalet industrier fordubblades, Gota Kanal byggdes fardigt, en grund lades for det stora industriella spr?nget som skulle komma i slutet p? 1800-talet.

Karl Johan agde m?nga slott och egendomar. Har foljer n?gra: Engeltofta, Skarhult med Pugerup, Bollerup, Stiernsund. Porfyrverket i Alvdalen var hans (fast det var skrivet p? sonen). Vidare agde han bruk och stora skogsomr?den b?de i Varmland och i Norrland dar ocks? jarngruvor ingick. M?nga dyrbara smycken - som anvands an idag av olika nordiska Kungahus! Aven i Norge agde han egendomar och Desiree agde ett fint hus i Paris. Kungen tog initiativ till bygget av tv? slott: det stora Karl Johan slottet i Oslo och det lilla lustslottet: Rosendal ute p? Djurg?rden.

Han medverkade aven till bygget (skankte aven privata pengar) av det magnifika biblioteket i Uppsala: Carolina Rediviva. Han s?g aven till att Kungliga Operan kunde fungera, i m?nga ?r skot han till betydande privata belopp d? riksdagen ans?g verksamheten som "onodig". Kungen var en generos man som hjalpte m?nga manniskor p? olika satt och vis. Visst blev han stundom h?rt kritiserad for sin envishet och sitt "personliga styrelseskick" men overlag synes han ha varit en popular och djupt alskad monark.

Kungen avled 1844, 81 ?r gammal. Han ligger begravd i en stor sarkofag av rodgranit (fr?n Porfyrverket) i Riddarholmskyrkan.

En stor ryttarstaty (Fogelberg) finns av honom vid slussen i Stockholm. Han har aven f?tt en stor huvudgata uppkallad efter sig i Oslo: Karl Johans Gate. Hans bild fanns p? de gamla tusenlapparna men de finns ej idag. I norrkoping finns en park med namnet: Karl Johans parken, dar finns aven en staty av Kungen. Haparande hette forst Karl Johans stad men man andrade sedan namnet till Haparanda.

Kungen var ocks? god van med Beethoven och det skall finnas ett brev fr?n kompositoren dar p? Kungliga slottet.

Karl XIV Johans valspr?k var: "Folkets karlek, min beloning"

P? sin dodsbadd yttrade han de legendariska orden: "Ingen har fyllt en bana liknande min. M? man oppna varldens havder! Jag har styrt over ett folk, omt?ligt om sina rattigheter. D? Napoleon anfoll det land som anfortrott sina oden ?t mig, fann han i mig sin rival."

Jo...slutligen kan ocks? namnas, att ?r 1835 gjorde Kungen en resa till Norge och han tog d? vagen over Sundsvall. Kungen - med hela sitt sallskap - passerade d? Njurundabommen p? sin vag norrut och ett ?r senare reste man dar en fin minnessten over detta hogtidliga besok! Leve Bernadotte!!

Ulf Sawert


























Undan for undan s? vaxer spanningarna mellan Napoleon och den ambitiose Bernadotte.

Johan August Enh?rning
En av Sundsvalls st?rsta tr?patroner hette: Johan August Enh?rning. Han var sl?kt med mig p? l?ngt h?ll (min mormors mor Johanna hade en bror: Oscar Walin som gifte sig med Jenny Enh?rning, hon i sin tur var trem?nning med n?mda Johan August).

Denne Enh?rning startade Kubikenborgs ?ngs?gverk i Sundsvall i mitten p? 1800-talet. P? norra Aln?n startade han ocks? ett s?gverk ute p? en ?, som senare fick heta: H?rningsholm. Den hade f?rst hetat: "Enh?rningsholmen" men man tog bort ordet "en" i b?gge ?ndarna! Vidare bedrev han gruvdrift p? Aln?n, glasbruk i Sand? (del?gare), skeppsbyggnad och rederi. Tv? av hans br?der var ju sj?kaptener p? bl. a. de skepp han byggt, de seglade ?nda till Kina! P? Sand? glasbruk var sj?lvaste komposit?ren Franz Berwald en tid disponent!

Sundsvall var en gl?dhet stad i slutet p? 1800-talet som drog till sig arbetskraft fr?n hela Sverige. Ute p? redden utanf?r staden l?g skepp ankrade fr?n hela v?rlden. Kapital fl?dade in i landet - fr?mst fr?n England - och en grund lades f?r fortsatta (f?r?dlande) investeringar i pappersmassa och papperstillverkning men ?ven i andra n?ringsgrenar som: verkstad- och gruvindustri. Det var s?gverken i norrland och tekoindustrin i s?dra Sverige som blev "startmotorerna" - uppbackade av maskiner fr?n Bolinders och Munktells verkst?der - till landets industrialisering. Man skall landets totala export!

Kapitalinstr?mningen m?jliggjorde ?ven att banker kunde bildas. Johan August var med och bildade Sundvsvallsbanken tillsammans med bl. a. A. O. Wallenberg. Denne Wallenberg skulle sedan flytta till Stockholm och d?r grunda den s? k?nda: Stockholms Enskilda Bank 1856.

En n?ra v?n till Johan August var tysken Fredrik B?nsov. Han hade det st?rta av alla s?gverk borta vid Sk?nvik. De brukade jaga tillsammans ute p? B?nsovs ?gor i ?sterstr?m. B?nsovs genidrag var ju: att han lyckades transportera ?ver timret - genom en r?lsbana - fr?n Holmsj?n till Indals?lven och d?rmed f?rkorta flottningstiden avsev?rt (annars hade stockarna m?st flyta med Ljungan ut till havet). B?nsov ?gde enorma skogsarealer: 300 000 hektar! Han byggde ocks? tv? stora fastigheter i Stockholm p? ?ldre dar, en ligger p? Strandv?gen och heter: "B?nsovska palatset". N?r han dog i slutet p? 1800-talet var han n?st rikast i Sverige (8 miljoner), bara Alfred Nobel var rikare.

Efter Johan August tog hans brorson Erik August ?ver s?gverksr?relsen. Han utvidgade aff?rerna och k?pte ?r 1900 de b?gge s?gverken som Heffners ?gde. Han k?pte ?ven Carlsvik S?g ute p? Aln?n. Vidare bedrev ocks? han rederiverksamhet bl. a. p? Storsj?n vid ?stersund. 1930 hade man 750 anst?llda och 1934 s?ldes allt till SCA. (Ivar Kreuger skapade SCA 1929 och byggde ?ven ?strandsfabriken f?r amerikanska pengar).

En av Eriks August d?ttrar blev gift med Gustav G?ransson, som blev b?de VD och Styrelseordf?rande i SCA. De bodde p? B?nsovs "slott" Merlo p? vintrarna och p? somrarna i den stora herrg?rden i Galtstr?m.

Det finns tv? stora familjegravar p? Sk?nsmons kyrkog?rd, en f?r Johan August och en f?r brorsonen. En bit ifr?n ligger "Enh?rningsv?gen" som d?pts efter sl?kten. De skall ha donerat de vackra kyrkf?nstren i Sk?nsmons kyrka och ?ven gett bidrag till Kubikenborgs skola. En gren av sl?kten blev ocks? adlad med den vackra enh?rningen (h?st med spjut i pannan) som vapen och det finns ?ven en hovpredikant ?t drottning Kristina (Ericus Enh?rning) i sl?kten.

Ulf Sawert

F?ltmarskalk Johan August Sandels
Denne greve, f?ltmarskalk och riksst?th?llares farfar hette Andreas Sandel - och ?r ocks? min f?rfader. Andreas Sandel levde mellan 1671 och 1744 och var prost i Hedemora. Han gifte sig med Maria Dahlbo (1682-1739) som var svenskamerikan och bodde i Mantcreek i West Jersey, d?r hennes far ?gde en farm.

De fick flera barn varav sonen Samuel (1724-1784) och dottern Magdalena. Magdalena gifte sig sedan med kontraktsprosten i Leksand: Johan Nordman (1704-1767) med vilken hon bl. a. fick dottern Magdalena (1745-1790) som gifte sig med Eric Munktell.

Eric Munktells farfar hette Johan Munktell och var den man som 1740 startade det k?nda pappersbruket: Grycksbo bruk (oms?tter idag 1,7 miljarder). Johan Munktells morbror var den k?nde Greven Samuel Barck (en av Drottning Ulrikas n?rmaste m?n!). G?r man sedan n?gra generationer l?ngre upp kommer man till den s? k?nda kvinnan: "Stormor i Dalom"! Hon hette Margaretha Burea och kom fr?n den s? k?nda "Bure-?tten" (norrl?ndsk adelssl?kt). Margaretha Burea ?r k?nd f?r att vara anmoder till en rad k?nda sl?kter bl. a. Wallenbergs.

Tv? av Erics och Magdalenas barn hette: Gustava och Fredrik. Gustava var mormor till operas?ngaren Rudolf Walin (min mormors morfar) och Fredrik (som blev Prost) var far till den s? k?nda industriledaren Theofron Munktell. Denne Theofron anses vara ett av de st?rsta tekniska genier som funnits i Sverige. Han startade 1832 en egen mekanisk verkstad i Eskilstuna, idag heter samma bolag:
Volvo Construction Equipment! Det ?r ett av landets st?rsta bolag med en oms?ttning p? 35 miljarder, man ?r v?rldsledande p? anl?ggningsmaskiner. Theofrons verkstad byggde ocks? det f?rsta svensktillverkade ?nglokomotivet 1853: "F?rstlingen". Han anses ocks? (tillsammans med Samuel Owen) ha haft stor del i Sveriges industrialisering genom att hans f?retag utrustade andra verkst?der, ?ver hela landet, med verktygsmskiner.

Operas?ngaren Rudolf Walins mor hette Christina Bellander som ogift och hennes bror Olof Bellander blev 1827 Karl XIV Johans personlige pr?st! Var det Johan Sandels som presenterat familjen Bellander f?r kungen? Hur n?ra v?nner var Christina och kungen?

Denne Samuel utbildade sig till bergstekniker och blev 1762 bergsr?d. Han var tydligen duktig p? sitt omr?de f?r han tog bl. a. initiativ till byggandet av Str?msholms kanal och var ledare av arbetet p? S?det?lje kanal. Han var ocks? aktiv i f?rb?ttringen av kopparframst?llningen i Falu bergslag. F?r sina insatser blev han adlad av Gustav III 1772, han bytte d? efternamn till Sandels. Han gifte sig med en kvinna vid namn Chatarina Brandt och de fick sedan bl. a. sonen Johan August. Samuel som ?gde den magnifika herrg?rden Ingemarshof i Stockholm (f?rv?rvades 1766 och ans?gs som en av stadens vackraste!) ans?gs som mycket f?rm?gen, men d? han dog visade det sig att skulderna ?versteg tillg?ngarna i bouppteckningen! Hans bror Benjamin (1717-1788) ?gde en tid Furudals bruk (bel?get en 4-5 mil norr om R?ttvik). F?rmodligen hade ocks? Samuel n?got att g?ra med detta bruk? Kanske det var bruket som ruinerade honom?

Sonen Johan August Sandels skulle bli en mycket m?rklig man, han skulle g?ra en karri?r som i m?ngt och mycket p?minner om en viss Jean Baptiste Bernadottes! - fast i n?got mindre skala. Han gick fr?n att vara underl?jtnant 1777 till att sluta som f?ltmarskalk och riksst?th?llare ?ver Norge!

Han f?ddes i ett adligt hem. Tydligen visste han tidigt vad han ville f?r redan i ungdoms?ren finner vi honom i arm?n. Bara 13 ?r gammal blir han utsedd till underl?jtnant vid artilleriet och sedan rullar det p?...1808 ?r han generalmajor och nu skall hans elddop g?ras: kriget mot Ryssland st?r f?r d?rren. I detta katastrofala krig d?r Sverige f?rlorar Finland ?r det egentligen bara tv? h?gre officerare som skall utm?rka sig, den ena var Georg Carl von D?beln och den andre var Johan August Sandels!

I flera drabbningar skall Sandels sl? de ryska styrkorna trots stort numer?rt underl?ge. Han blir chef f?r 5:e brigaden och hans krigssk?deplats blir i det inre av Finland. 1808 sl?r han ryssarna vid Pulkia och lyckas f?rdriva dem fr?n Savolaks. ?ven vid "Virta bro" samma ?r besegrar Sandels, med ett tusental svenskar, en rysk styrka som inneh?ller ?ver 5000 man, detta slag har bl. a. Runeberg i sin bok "F?nriks St?ls s?gner" skrivit om.

Iallefall hj?lper inte Sandels tappra insats f?r att v?nda kriget, Sveaborgs fall och de svenska elitf?rbandens bundenhet vid norska gr?nsen, g?r att svenskarna m?ste utrymma Finland och snart st?r kriget ?ven inne i sj?lva Sverige. P? v?ren 1809 avs?tts den svenska kungen Gustav IV Adolf av den svenska arm?n. Vilken roll som Johan August spelade i detta drama vet jag inte, f?rmodligen gjorde han som m?nga andra h?gre officerare - han gjorde ingenting! L?get var katastrofalt f?r landet, man var pressad b?de fr?n Danmark/Frankrike (med Jean Baptiste Bernadotte i spetsen!) och ryssarna, man fruktade en delning av landet. Fred m?ste slutas till vilket pris som helst. Kungen, Gustav VI, ans?gs vara en katastrof och adeln (arm?n) avsatte honom i en oblodig kupp. Den 10 maj 1809 abdikerar kungen och tvingas sedan att l?mna landet.

I juni 1809 erh?ller Sandels bef?let ?ver arm?n i V?sterbotten. Han ?verraskas dock av ryssarna vid H?rnefors och blir besegrad. Bara n?gon m?nad senare f?r Sandels och hans styrkor vara med om att befria Ume?. Fred sluts mellan Sverige och Ryssland och kriget ?r slut. Sandels har nu blivit friherre (1809) och gifter sig s? med friherrinnan Ulrika Elisabeth Hermelin, 45 ?r gammal. Varf?r har han v?ntat s? l?nge med att gifta sig? Kr?vde hans adelstitel att han m?ste ha "avancerat" i karri?ren innan han hade n?got att "erbjuda" en kvinna fr?n den h?gre societ?n?

Sverige f?r en ny Kronprins i Karl Johan Bernadotte och han tar genast kommandot i landet - Sandels st?ller sig till den nye ledarens f?rfogande. S? till h?sten 1813 ?r det dags igen: Napoleon skall besegras och Sandels f?r bef?let ?ver 2:a arm?f?rdelningen och 6:e brigaden. Han segrar vid Rosslau och f?r en medalj slagen ?ver detta. Han deltager i slagen Grossbeeren, Dennewitz och s? den avg?rande drabbningen vid Leipzig den 18-19 oktober. Hans insatser i dessa slag vet jag inget om, det enda jag vet ?r att det svenska r?rliga artilleriet anv?ndes flitigt i dessa slag, ?ven en del stormstyrkor. Merparten av de svenska soldaterna var dock passiva -de sparades f?r kommande uppgifter.

Napoleons arm?er besegras och svenskarna rycker v?sterut. Sandels deltager 1814 i bel?gringen av staden Maastricht och i juli f?r han bef?let ?ver 2:a f?rdelningen i det korta f?ltt?get mot Norge. 1815 upph?js Johan till greve och 1818 blir han general av infanteriet. Samma ?r utses han av den nye konungen Karl XIV Johan till riksst?th?llare ?ver Norge, en post han skulle inneha till 1827 - d? han kom i br?k med kungen ang?ende norrm?nnens 17:maj firande. Karl Johan tyckte att Sandels var f?r medg?rlig mot norrm?nnen och Sandels avg?r. Av de fyra riksst?th?llarna som Norge haft fram till sj?lvst?ndigheten anses Johan August ha gjort den st?rsta insatsen, han var omtyckt av b?de manskapet och norrm?nnen. Vid riksdagen 1817-1818 f?rde Sandels lantmarskalkstaven.

I strid var Sandels k?nd f?r sitt orubbliga lugn och sin kallblodighet. Han var en flitig och effektiv adminstrat?r och var ?ven k?nd f?r sin g?stfrihet. Precis som Karl Johan hade han ett h?ftigt hum?r! 1817 f?r han Serafimerordern och 1818 blir han "en av rikets herrar". Han var ?ven kansler f?r Kristiania Universitet 1819-1824.

Paret Sandels fick flera barn men vi skall h?r bara f?lja sonen Samuel August (1810-1892). Jag vet n?stan inget om honom bara att han blev milit?r och gifte sig med adelsdamen Hedvig Tersmeden (1829-1899). Han var kammarherre hos drottningen(D?sir?e) 1840 och blev Serafimerriddare 1878. Hedvigs far hette Jakob Johan Tersmeden och var f?dd p? den stora herrg?rden Hinseberg i V?rmland. D?r drev sl?kten Tersmeden ett j?rnbruk som s? sm?ningom blev ett pappersbruk. Sl?kten drev en rad olika bruk runtom i landet, n?mnas kan: Ramn?s (k?ttingar) och Larsbo bruk.

Tersmeden h?rstammar delvis fr?n en av "Stormor i Daloms" d?ttrar, n?mligen Anna Troilia (som jag h?rstammar fr?n i hennes 1:a ?ktenskap med prosten i Falun: Lars Blackstadia) som i sitt andra ?ktenskap gifte sig med Henric Teet. En bror till Anna, Zacarias Troilius, var f?rfader till den k?nde skriftst?llaren Olof Lagercrantz! (d?r ?ven greve?tten Hamilton finns med). Henric Teet och hans Anna fick sedan dottern Christina (1644-1730) som gifte sig med Petrus Gangia, som i sin tur fick dottern Elisabeth. Hon blev gift med Jacob Tersmeden (1683-1751) som adlades 1751.

H?r g?r allts? linjerna ihop och det lustiga ?r: att jag ?r sl?kt med B?DE Samuel Sandels och hans fru Hedvig Tersmeden! Denne Hedvigs mor hette Henrietta Adelsw?rd (1805-1829) och hon hade sannerligen "fin" h?rkomst. Bland hennes anf?drer finns bl. a. sl?kterna: von Fersen, Sparre, Wachtmeister af M?ls?ker.

Paret f?r sedan en dotter vid namn Augusta (1853-1941) som gifte sig med den tyske greven: Philipp Graf zu Eulenburg (1847-1921). Han skulle sedan bli upph?jd av den Preussiske Kejsaren Vilhelm II till: F?rst zu Eulenburg und Hertelfeld. Denna sl?kt hade haft h?ga poster i den Preussiska staten bl .a inrikesministrar. Sj?lv var Philipp en tid amabassad?r i Wien och han var ?ven n?ra v?n med Kejsaren i m?nga ?r men kom i on?d 1907 och fick l?mna hovet. Sl?kten har ?gt minst tv? slott i Ost-Preussen: Gallingen och Liebenberg, hur det ?r idag vet jag inte d? omr?det ju ?r ryskt.

De fick bl. a. dottern: Viktoria (1886-1967) som 1909 gifte sig med professorn Otto Haas-Heye. De fick i sin tur dottern: Ottora Maria (1910-2002). Ottora gifte sig med den svenske greven: Carl Ludvig Douglas (1908-1951) och de fick bl. a. tv? d?ttrar.

De tv? d?ttrarna gifter sedan in sig i furstehuset Wittelsbach och hertigsl?kten: Spencer-Churchill! Det blir sedan f?rgreningar b?de till furstehusen Liechtenstein och W?rtemberg. Spencer-Churchill ?r en sl?kt med l?nga anor i England. En av de mest k?nda personerna i denna hertigsl?kt var: Sir Winston Spencer-Churchill, legendarisk premi?rminister i England under 2:a v?rldskriget. Han f?ddes p? stamgodset Blenheim Palace -
som byggdes av Englands drottning som tack f?r vad den store f?ltherren: John Churchill, Duke of Marlborough, hade utr?ttat f?r nationen. Denna ?tt ?r ocks? sl?kt med: Washingtons, greve?tten Gage och finansfamiljen Vanderbilts!

Till sist kan jag bara n?mna ocks? att i denna Sandels sl?kt har det funnits flera framst?ende fotografer och ?ven en k?nd konstn?r: G?sta Sandels (1887-1919).

Ulf Sawert

Poesi fr?n Junisk?r!
Tankesmedjan Buri presenterar h?rmed en dikt och n?gra ordspr?k av Ulf Sawert:

En sommar?

En sommar? ?r du, Aln?n, men "h?st?n" ?r ett b?ttre namn! L?ng och vidstr?ckt breder du ut dig, med R?d?n kring din barm.

En naturlig oas med vila och gr?nska, f?r storstadens utmattade folk.

En sago?! Fast kluven ?r du. I norr - en lantlig idyll med f?r, kor, f?gelreservat, i s?der - badlivets larm, soldr?nkta str?nder.

H?sthagarna och ?ngarna lyser av prakt i solens sken, i de idylliska kaf?erna: Lustg?rden och Hamnstugan g?r kaffepannan varm!

Du ligger s? strategiskt r?tt, med Indals?lvens delta i norr och Ljungans mynning i s?der, vaktar du Sundsvalls hamn ifr?n havets ok?nda faror...

Vila ut du alarnas ?, din storhetstid ?r f?rbi! D? du var en f?rskr?ckande vulkan - och mullrade vida omkring.

Hartung, B?nk?s, N?s och ?lva, inbjuder dig alla till sommarromantik. Till skimrande solnedg?ngar p?: poeternas dr?mmande friar?!

Denna dikt finns ?ven som en s?ng p? min CD: "Junisk?ren".


Ordspr?k

"Dj?vulen st?r f?r de snabba klippen - Gud g?r l?ngsamt fram"

"K?mpa f?r din oskuld - den ?r halva ditt liv!"

"Arbeta med din egen inre utveckling, och du skall finna k?rleken"

"Heta blickar - stora svek!"

"Den som gapar b?st, sviker mest!"

"Pausen ?r en n?dv?ndighet f?r fortsatt expansion"

"?rnen d?r i f?ngenskap"

"Det ?r lika l?tt att finna en jungfru i Sverige som att hitta en n?l i en h?stack!"

"N?r frukten ?r mogen ramlar den ned av sig sj?lv"

"Det ?r r?tternas djup som best?mmer tr?dets h?jd"

"F?rberedelserna ?r det st?rsta jobbet"

"95% av svenska folket lider av prestations?ngest"

"?r du bland ytliga m?nniskor...var tyst"

GLAD MIDSOMMAR!!

Ulf.

Valet 2006
Snart ?r det val! Hur kommer det att g?? Ja, det vet man inte...men ?rets val ser ut att bli ett av de tristaste p? l?nge!? Var finns de stora debatt?rerna, de stora fr?gorna, ideologierna?

"Alliansen f?r sverige" ser ut att ha enats ut?t och det ?r ju bra! Men intrycket av dessa fyra sympatiska partiledare kan l?tt bli n?got av: "myspyspersoner". Var finns profileringen? En fr?ga man kan st?lla sig n?r man ser denna "velour-familj": ?r dessa personer n?got att luta sig emot ocks? d? "?skan g?r"?

Att det beh?vs ett regimskifte ?r ju uppenbart. Socialdemokraternas maktarrogans har ju varit rent otrolig under senare ?r. Jag kan inte f?rst? att partiet kan f? s? h?ga siffror i opinionsm?tningarna efter alla skandaler. Socialdemokraterna st?rsta problem ?r dess "ok?nslighet". Man kan inte lyssna till varningar av olika slag eller till enskilda personer. Man bara k?r p? i samma gamla fotsp?r, ?r efter ?r...man tycks mena: "s? h?r har vi alltid gjort tidigare och det har g?tt bra, d?rf?r forts?tter vi som vanligt". L?t mig ta n?gra exempel.

Arbetsl?sheten (den verkliga!) i sverige uppskattas av olika k?llor till runt 20% av den arbetsf?ra befolkningen. Man har d? r?knat in alla som idag g?r p? timmanst?llning, som ?r deltidsarbetsl?s, som studerar fast dom vill ha jobb, "frivilligt" f?rtidspensionerade osv. det blir ung. 1 miljon svenskar! Enligt socialdemokraterna ?r dock arbetsl?sheten (den ?ppna) bara runt 5-6%. Jag tror att den f?rsta siffran ?r den verkliga, d? jag m?ter s? m?nga personer ute i vardagslivet som antingen ?r deltidsarbetsl?s, studerar eller st?mplar, det ?r var och varannan person! Socialdemokraterna vill inte se verkligheten som den ?r.

Ett annat exempel: Amalgamfr?gan. Det har nu gjorts ung. 1000 unders?kningar ang?ende detta ?mne och fortfarande har inte Socialstyrelsen (styrt av socialdemokraterna) g?tt ut och varnat varken l?kark?ren eller det svenska folket hur farligt detta ?mne ?r! Amalgam best?r av 50% kvicksilver, som ?r ett av jordens farligaste nervgifter!! Detta ?mne har allts? en stor del av sveriges befolkning I MUNNEN!! En tanke...t?nk om ung. h?lften av alla l?ngtidssjukskrivna i detta land som f?tt diagnosen "utbr?nd" eller "psykiskt sjuk" i sj?lva verket skulle vara kvicksilverf?rgiftade? Nu pratar vi om HUNDRATUSENTALS M?NNISKOR! Socialdemokraterna tiger...som vanligt.

Barnomsorgen ?r en annan fr?ga d?r vi ser partiets brist p? ?ppenhet f?r flexibla l?sningar. Unders?kningar fr?n bl .a. Canada, visar att m?nga barn blir disharmoniska och aggresiva av kollektiv barnomsorg. De kan visa vetenskapliga fakta p? att det inte ?r nyttigt f?r ett barn som bara ?r 1 ?r att l?mnas bort fr?n "hemmets lugna vr?". S?dant viftas bara bort av socialdemokraterna, man bryr sig inte om att barn far illa! Alla f?rs?k att inf?ra valfrihet i barnomsorgen mottarbetas best?mt av partiet.

Eller...l?t mig ta ett mera personligt exempel: Jag har skrivit till Statsministern (G?ran Persson) ang?ende en uppt?ckt jag gjort i min sl?ktforskning. Jag tror mig ha hittat en hemlig son till Karl XIV Johan (en av sveriges mest k?nda personer)! Han hette Rudolf Walin (1820-1868) och var en k?nd operas?ngare i mitten p? 1800-talet - han var min mormors morfar. Jag skickade med skrifligt material i mitt brev och hoppades att bli tagen p? allvar. Vad h?nder...ingen svarar, ingen reagerar. Det minsta jag trott skulle ske var att n?gon myndighet skulle ha kontaktat mig och bett mig komma ned till Stockholm och visa upp mitt material. Men nej...ingenting h?nder. S? fungerar sverige under socialdemokraterna, man sopar allt kontroversiellt och nya uppt?ckter "under mattan", man tiger ihj?l m?nniskor, det ?r lugnast s?.

Det tycks som om alla etablerade partier har kommit ?verens om att h?lla EU-debatten borta fr?n ?rets valr?relse, detta ?r ju synd d? den ?r s? viktig. Enligt Lars Wohlin, s? st?r Bryssel idag f?r 60% av den svenska lagstiftningen!! Detta ber?ttade aldrig politikerna f?r oss d? man "lirkade" in oss i unionen 1995. D? lovade man vitt och brett att det bara var n?gra enstaka fr?gor som skulle best?mmas av Bryssel. Inte heller skulle knarket och smugglingen ?ka om vi f?rlorade r?tten att kontrollera gr?nserna. BER?TTA NU F?R DET SVENSKA FOLKET SANNINGEN OM VAD SOM SKER!! Ber?tta om hur EU h?ller p? att bli en "superstat" med egen President, egen utrikesminister (och d?rmed utrikespolitik), egen arm?, egen polis, egen valuta etc. och hur knarket "v?ller" in i landet.

Junilistan d?? Jag tycker det ?r bra att det kommer fram nya partier och det b?sta med Junilistan ?r ju att man ?r EU-skeptisk! Men hur g?r det egentligen f?r detta parti...Lars Wohlins avhopp var enligt min mening en katastrof f?r partiet, i ett slag f?rlorade man f?rmodligen halva v?ljark?ren (de borgerliga?). Jag vet inte de verkliga motiven f?r avhoppet men Wohlins sorti innebar en allvarlig dr?nering av det "intellektuella kapitalet" inom partiet. Uttagningen av riksdagskandidater i Stockholmsomr?det har inte heller f?rb?ttrat partiets trov?rdighet. Det visade sig att var tredje kandidat var antingen god v?n eller sl?kt med n?gon i valberedningen. Det mest sorgliga av allt var ju att Partiledaren Nils Lundgren sedan gick ut och sade att allt g?tt perfekt till och att han hade fullt f?rtroende f?r valberedningen!

Nu ?r kandidaterna nominerade och finns att besk?da p? partiets hemsida. ?r Nils Lundgren n?jd med kandidaterna? Tycker han att de personer som valts ut verkar vara "driftiga personer" som klarar av att driva en egen valr?relse? Hur m?nga av kandidaterna ?r k?nda av det svenska folket (eller ens i hemkommunen)? Hur kan Partistyrelsen vara s?ker p? att den s? solkara "nepotism" som f?rekom i Stockholm inte kan ha f?rekommit ocks? i andra delar av landet? Borde inte det parti som s? h?rt kr?ver att utn?mningarna av cheferna till de statliga f?retagen skall vara opartiska f?rst och fr?mst "sopa framf?r sin egen d?rr"? Finns det utrymme f?r "borgerliga riksdagskandidater" inom Junilistan? H?ller partiet p? att bli ett st?dparti f?r socialdemokraterna?

Jag tycker ocks? att man skall s?nka gr?nsen f?r partier att komma in i riksdagen till 2%, det skulle vitalisera demokratin i landet!

Du gamla du fria...

Ulf Sawert

Filosofi
Filosofi ar ett stort amne! Det handlar om att forst? manniskor och samhallen, hur allting fungerar och hor ihop. N?gra stora filosofer i historien var: Aristoteles, Platon, Sokrates, Cicero, de levde for lange sedan men deras tankar fortsatter att engagera folk an idag. N?gra mer "moderna" filosofer var: Montesquieu, John Stuart Mill, Hegel, Kant, John Locke, Adam Smith, Marx, Rousseau, Edmund Burke.

Flera av dessa "tankare" har f?tt inspirera organisationer och politiska partier som tagit upp deras ideer och tankar och drivit dem p? olika vis. Edmund Burke t. ex. brukar ses som konservatismens fader och John Stuart Mill anses som liberalismens stora forfader. Kommunisterna har ofta haft Marx som idol och laromastare och Adam Smith brukar kallas for: "kapitalismens fader".

Egentligen handlar all politik om en overgripande sak: HUR MYCKET SKALL STATEN LAGGA SIG I MEDBORGARNAS LIV? Detta har man sedan diskuterat anda fr?n antikens dagar, de konservativa anser att staten bara skall syssla med det absolut nodvandigaste som t. ex. polis, sjukv?rd, forsvar. Medans socialister (Bernsteins arvtagare) vill ha stor inblandning fr?n statens sida.

En av mina absoluta favoriter ar: Montesquie! Han var en bildad baron fr?n Frankrike som har f?tt betyda mycket for dagens moderna statsskick. Han betonade vikten av "maktfordelning" i samhallet. Enligt honom skulle det finnas tre storheter som "bevakade varandra": Monarken (eller dagens President) skulle kontrolleras av ett parlament, valt av folket. Detta parlament skulle i sin tur vara uppdelat i tv? "kamrar", ett for folkrepresentanterna och ett for den samlade aristokratin (som skulle st? for kontinuitet och bildning, se brittiska overhuset!). Det tredje "makt-benet" var: Domstolarna (idag Hogsta Domstolen), de skulle kontrollera att ingen brot mot den skrivna lagen eller landets "konstitution". Genom detta "blandade" statsskick skulle man enligt Montesquie f? det basta styrelseskicket. USA:s styrelseskick bygger mycket p? denna tes om maktfordelning.

Hela detta synsatt bygger p? slutsatsen: att makt korrumperar och att den som har makt alltid m?ste kontrolleras av andra personer.

En annan intressant tankare och politiker var Edmund Burke. Han menade att alla forandringar i samhallet m?ste g? sakta och genomforas varsamt. Han ans?g att det finns s? m?nga olika aspekter p? fr?gor och problem och att samhallet ar s? komplicerat att man aldrig fick "leka politik". Han forholl sig mycket kritisk till franska revolutionen... och han fick ju faktiskt ratt dar till slut! Han menade att det kunde vara latt att "kasta av sig n?gonting" men sv?rare att "ersatta detta" med n?got battre! Vidare ans?g han att de viktigaste faktorerna inte alltid syntes (eller gick att mata) utan att de kunde vara "fordolda" i samhallsbyggnaden och darfor m?ste man ha stor respekt for traditioner som fungerat genom seklernas g?ng, tiden visade vad som var ratt!

John Locke ar en annan intressant tankare. Han forde fram begreppet property. Han menade att det fanns en sfar runt en manniska som staten inte fick rora, den bestod av: individens liv, halsa och frihet - property. Ju friare individen var ju mera motiverad skulle hon bli att arbeta for sig sjalv och de sina - och darmed verka for nationens basta! Adam Smith talar ocks? om detta: att d? manniskor verkar for sig sjalva s? tjanar hela samhallet p? det. Den "osynliga handen" (marknaden) lagger allt till ratta! I USA har Lockes och Adam Smith:s tankar vunnit starkt insteg.

N?gra kanda citat fr?n John Stuart Mill: "Nast sjalviskheten ar den formamsta orsaken till missbel?tenhet med livet brist p? andlig odling". Vidare: "Det ar battre att vara en otillfredsstalld Sokrates an en tillfredsstalld d?re". Han myntade ocks? begrepp som: "kollektiva medelm?ttor" (ang. demokratins avigsidor) och "spekulativ talang" - som han menade att en framg?ngsrik politiker m?ste ha!

Ett citat fr?n Hegel: "Bara en tankande manniska ar en fri manniska!"

Winston Churchill har ocks? sagt en del kloka ord som t. ex.: "Ju langre bak?t du kommer, ju langre fram?t kan du se!"

L?t mig f? avsluta detta inlagg med ett citat fr?n USA:s forste President George Washington: "Av alla de seder och bruk, som leder till politiskt valst?nd, ar religionen och moralen de mest oundganliga". Kanske n?got for svenska politiker att funder over...!?

Glom nu inte bort - kara lasare - att besoka Juniskaren i sommar med dess trevliga sm?b?tshamn och mysiga Cafe! (ligger langst in i Bodviken).

Trevligt nationaldagsfirande! (sjalvaste Kronprinsessan Victoria kommer till Sundsvall imorgon!).

Ulf Sawert

Monarkins framtid
Kommer monarkin att overleva i Sverige? Tveksamt. Problemet ar ju att den ar s? kanslig, det behovs s? lite for att den skall taga slut. Allt hanger p? de enskilda personerna, om de ar kompetenta och dugliga.

Det finns bara 7 monarkier kvar i europa. Dessa ar: Spanien, Nederlanderna, Belgien, England, Danmark, Norge och Sverige. Sedan finns det ytterliggare 3 furstendomen: Liechtenstein, Luxemburg och Monaco.

Sverige har allts? ett blandat statsskick, man har b?de demokrati och monarki. I monarkier s? ar statschefen av kunglig bord och skall representera landet vid olika tillstallningar som t. ex. statsbesok. Kungahusen ses som en del av landets marknadsforing utomlands, det ger lite extra "krydda" ?t landet! Kungen eller Drottningen kan dock spela stora roller vid nodsituationer, man fungerar d? som en samlande kraft for landets enhet. Under 2:a varldskriget s? spelade Kung H?kon VII i Norge en s?dan roll och under ett allvarligt kuppforsok i Spanien 1981 spelade Kung Juan Carlos en viktig roll for forsvaret av demokratin. V?r egen Kung Carl XVI Gustav tradde ocks? fram och gav folket trost efter den v?ra Tsunamikatastrofen. Harav ser vi att monarker fortfarande kan spela aktiva roller i vissa situationer.

Problemen uppkommer dock nar det blir skandaler och d? de utvalda personerna inte anses h?lla m?ttet - varken d? det galler kunskaper som moraliskt. I England t. ex. har det varit stora problem med bl. a. sv?ra uppslitande skillsmassor. Aven Danmark har haft s?dana probelm. Har ser vi hur s?rbart systemet ar och hur latt saker kan sp?ra ur! Man f?r helt enkelt ha kvar systemet s? lange det g?r...

Hitintills tycker jag den svenske Kungen och Drottningen skott sig bra men ingen kan ju veta hur det skall g? i framtiden. Jag stoder dock kraven p? att Kungahuset skall visa storre oppenhet nar det galler apanaget. Jag tycker att det ar sjalvklart att b?de Kungen och hans barn skall betala ur egen ficka (allts? inte skattepengar) d? man har "privata" utgifter. Jag menar d? s?nt som: semestrar, inkop av klader for privat bruk, bilar for privat bruk osv. Sedan tycker jag nog att det bara ar Kronprinsessan Victoria som skall bli forsorjd av apanaget, inte de andra barnen. For Victoria ar det ju fr?gan om ett heltidsjobb.

Jag tycker ocks? att den svenska Kungen borde mer aktivt arbeta for det svenska naringslivet utomlands. Jag vet att den Belgiska Kungen: Albert II, har gjort stora insatser for landets naringslivet.

Jag anser vidare att man skulle kunna lagga bort titlar som: "Ers majestat"...osv. Det hor liksom inte hemma i ett modernt samhalle att tala s?.

Att slotten h?lls i gott skick tycker jag ar mycket viktigt, de ar som museer och talar till oss om g?ngna tider. Historia och rotterna bak?t ar livsviktigt for ett folk (och aven for enskilda!) - bara genom att forst blicka bak?t kan vi sedan blicka fram?t!

Jo...jag kan bara namna det: att jag (bevisligen) ar slakt med furstenhusen: Liechtenstein, Wittelsbach, Wurtemberg. hertigslakten: Spencer-Churchill och greveatterna: Barck, Sandels, Hamilton och Douglas.

Ulf Sawert.

Blickpunkt Afrika
Topic: test
Har kommer n?gra afrikanska lander i fokus.

LIBYEN
Efter m?nga ?r av bojkott har Libyen blivit mer oppet. Bakgrunden ar Pan AM flight 101 over Lockebie i Skottland, som gjorde att Libyen mer eller mindre betraktdes som en terrorist stat. Men Khadaffi har mjuknat mot omvarlden och dar antar jag att det ar framst ekonomiska motiv som ligger bakom det. Landet behover stora investeringar i oljeindustin som ar deras storsta inkomstkalla med en europeisk marknad p? nara h?ll.

ZIMBABWE
Mugabe sitter stadigt kvar p? sin post. Det var Mugabes passivitet och godkanande att de s? kallade krigsveteranerna trakaserade de vita farmare som hade bott dar i generationer. I det senaste valet vann Mugabe men valet var l?ngt ifr?n demokratiskt m?nga oppositionella satts i fangelse. Ett annat jattestort problem som de delar med andra afrikanska lander ar forst?s HIV/AIDS problematiken som har urholkat Zimbabwes ekonimi. Men vi f?r se hur Zimbabwe framtid ser ut, Mugabe ar nu over 80 ?r.

NIGERIA
Med alla folkgrupper med mer an 200 olika spr?k, ar landet mycket spant och splittrat framfor allt mellan nord och syd. Men Nigeria ar en federal stat och delstaterna har en relativt stor makt. Landet ar ocks? ganska deomokratiskt efter afrikanska m?tt, efter valet 1999 d? Olusegun Obasanjo blev president. landet ar mycket viktigt for den globala ekonomin d? Nigeria ar en viktig stat inom Opec och sitter p? stora oljetillg?ngar.

SUDAN
Sudan som ar Afrikas storst land, har drabbats av inbordeskrig i m?nga ?r. I norr finns arabiska folkgrupper och i soder etniskt afrikanska folkgrupper som kampar over makten. De stora rebelgrupperna ar Easten front i narheten av hamnstaden Port Sudan och JEM en motst?ndsrorelse i Darfur samt SPLA i soder, men de sist namda har g?t med p? ett fredsavtal med regeringen i Khartoum. Varfor slots d? detta avtal, jo min uppfattning ar att eftersom oljetillg?nar har hittats i omr?det ins?g b?da parterna att de forlorat p? att forsatta att kriga, p? detta satt borde fler afrikansk stater med inbordeskrig ocks? komma till samma insikt. Men den kandaste konflikten i Sudan ar Darfur som ?r 2003 borjade med att rebellerna anklagade regeringssoldaterna att de trakaserade civilbefolkningen, och stora manskliga lidanden blev som foljd i konflikten, nu p? senare tid har konflikten ebbat ut och det r?der ett relativt lugn i Sudan, men det kan snabbt komma upp till ytan igen.

/Mikael

Ang. hybrisbyggnader i Sundsvalls hamn
Jaha, nu vill Sundsvalls politiker bygga en jattearena i hamnen for ung. en halv miljard kronor. Och det tycker politikerna i den har staden att man har r?d med? Sjalv kor jag taxi p? helgerna och sitter och "skumpar" och "hoppar" hela kvallarna och natterna pga. alla h?l och skarvar i vagarna.

L?t mig f? citera n?gra kunder som ?kt med mig ang?ende denna sak: "S? har s?g vagarna ut i Ryssland p? 70-talet" sade en berest man till mig en g?ng i den "skumpande" taxin. En engelsman som var p? besok skojade hjartligt med mig d? han klev av: "Look out for the Bumps"!!

Fortsatter det s? har n?gra ?r till g?r det inte att kora p? vagarn, s? allvarligt ar det! Man ligger minst 10 ?r efter med vagunderh?llet, vilket ocks? en artikel i Sundsvalls Tidning visade haromdagen: att anslagen hade halverats (om man raknade med inflationen) de senaste 10 ?ren)! Det ar liksom inte "lage" nu att borja tala om 500 miljoners satsningar i hamnen, forst?r inte politikerna i Sundsvall det? Utlanningar som besoker staden tror att de kommit till ett U-land!

Ar det det gamla "Storstads-komplexet" som spokar igen? Att politikerna inte kan acceptera att Sundsvall ar (och forblir) en mellanstor stad - med begransade resurser. Vi varken kan eller skall leka Storstad.

Vi har redan en mangd fungerande byggnader i sta'n, det handlar om att: "uppacka vad vi har" och inte forlora sig i "hybristankande". Satsa mer p? de befintliga byggnaderna!

Sundsvalls befolkning langtar efter en park och vilket omr?de skulle val passa battre for ett gronomr?de an...inre hamnen!

Trevlig v?r alla lasare!

Ulf Sawert.

Ivar kreuger och hans varldsimperium
Vem var Ivar Kreuger? Var han en entreprenor av ovanligt m?tt eller var han en bluffmakare? Ja, det ar fr?gan...men som alltid finns val sanningen n?gonstans mittemellan...han var B?DE en oerhort duktig entreprenor men han var aven en person som tog latt p? sanningen. Kreugers "imperium" var definitivt inget "luftbygge" utan hade byggts upp med h?rt arbete under l?ng tid och i botten fanns det verkliga solida varden, problemet var bara att han hamnade i en lividitetskris som m?ste losas p? kort tid, darfor gick det som det gick: Skutan (och dess skeppare) gick under i stormen!

1929 st?r Ivar Kreuger p? toppen av sin karriar, han anses vara god for 900 miljarder! kronor netto (i dagens penningvarde). Han ar firad over hela jorden och Statschefer, filmstjarnor och kvinnor st?r i ko for att traffa honom! Han ger l?n till hela nationer som Tyskland, Frankrike, Polen mfl. Hans koncern ager bara i Sverige cirka 50% av borsens varde (allts? utan A och B Aktier med olika rostvarde) och har en balansomslutning p? ung. 2.300 miljarder kronor (i dagens penningvarde). (Foretaget var allts? ung. dubbelt s? stort som General Motors!).

Han ager d? halften av varldens jarngruvor, 5 hektar av Berlins centrum, over 50 fastigheter i centrala Stockholm + fastigheter i andra huvudstader. Vidare har han aktiemajoriteten i Svenska Tandsticks AB, Ericsson, SCA, Boliden. Han har stora aktieposter i SKF, Stora Kopparberg, Grangesberg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget (idag S-E Banken). Han agde v?ningar i Paris, Berlin, London, Warzawa, Stockholm, New York (med sin vintertradg?rd!). Ivar som var en sann "kosmopolit" var alltid p? resande fot emellan dessa "hem" och kravde alltid att de skulle vara full med blommor!

Hans narmaste man hette: krister Littorin, och var min mormors mors kusin! (Hans mor hette Gustava Gagge och var syster med min mormors mormor: Laura Gagge. Gagge ar dansk adel). Krister var VD for Svenska Tandsticks AB, som var sveriges ojamforligt storsta foretag, han var aven vice VD for hela Kreugerkoncernen. Det var krister som fann Ivar dod p? sangen i Paris den 13 mars 1932. Krister Hade varit Ivars "hogra hand" i m?nga ?r och var den enda utomst?ende som fick vara med p? Ivars begravning i Stockholm.

Hur kunde det g? s? snett? Ivar var en "spelare" som tog stora risker. Han hade vant sig vid att det skulle g? latt att l?na upp pengar p? den amerikanska kreditmarknaden, s? darfor lovade han bort stora l?n for att darefter ordna finansieringen. Allt gick bra anda tills han bundit upp sig med ett stort l?n till Tyskland och dagen efter kom kraschen p? Wall street!! Plotsligt stod han dar med ett utlovat jattel?n och fick inte ihop pengar till det. Han kom i "otakt" och fick borja att "jaga pengar". Inte blev det battre av att borsen forlorade 80% av sitt varde de narmaste tre ?ren! Ivar kampade for att radda sitt foretag (och sitt anseende), han tillgrep alla mojliga knep (aven olagliga) men till slut gick det inte langre d? de svenska finansiarerna vill ha alla korten p? bordet. Ivar skjuter sig... eller var det mord? Ingen vet sakert, men Ivar hade det inte latt denna tid s? sjalmordsteorin verkar inte osannolik for mig!

Det finns de som havdar: att om bara n?gon ledande person i koncernen (som t. ex Krister Littorin) tratt fram med kraft s? skulle koncernen ha kunnat raddas! Nu, blev det inte s?...alla var val radda och chockade over utvecklingen. Ingen tycktes heller ha kant till Ivars olagligheter med bokforingen dar han bl. a. tog upp tillg?ngar flera g?nger och darigenom visade upp en "friserad" bild av stallningen for koncernen. Nu tog den "Kungliga Kommisionen" over och satte efter tv? veckors undersokningar koncernen i konkurs! De olika bankerna och Wallenbergarna delade nu upp tillg?ngarna for "vrakpriser" - man tror att ung. halften av Wallenbergarnas tillg?ngar idag harror fr?n Kreugers konkursbo.

Krister var allts? kusin med min mormors mor Johanna Sodergren (fodd Walin). Hon var dotter till den kanda Operas?ngaren Rudolf Walin (1820-1868), som jag "misstanker" var en hemlig son till Karl XIV Johan! (Se mera om detta p? min musik-hemsida och p? "rotter" - sok p? namnet p? Google, sedan p? "anbytarforum", sedan p? "ordet ar fritt", sedan p? rubrikerna: "Hemlig son till Karl XIV Johan" och p? "Walin Johana").

Johanna fick sedan 10 barn, ett dog, varav min mormor Marta Schedin (fodd Sodergren). En av hennes broder hette Sam och var VD for Sk?nes storsta bank (Skandinaviska Krediaktiebolagets kontor i Helsingborg). En annan hette: Daniel och var ekonomichef p? Tretorn. Bagge var goda vanner med Henry Dunker, som skapade Trelleborgkoncernen! Med tanke p? att krister Littorin var en s? nara slakting till broderna Sodergren (och en av dem arbetade for den bank som Kreuger kontrollerade + att Dunker satt i bankens styrelse) s? ar det val fullt mojligt att de traffade Ivar Kreuger n?gon g?ng, eller kanske till och med var goda vanner med honom?

Iallefall...s? ar det ju synd att jag inte levde d? p? denna tid - d? en nara slakting till mig var VD for sveriges storsta foretag - formodligen skulle chansen att kunna f? ett bra jobb ha varit ganska stor!

Ulf Sawert.